Matt. 7:12
Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.
Inledning
”Sänd ditt bröd över vattnet, en dag får du det åter!” Så säger Predikaren (11:1).
1975 blev jag färdig med min gymnasieutbildning. Efter fyra år på internat skulle jag hem med alla mina böcker, kläder mm. Jag skulle åka tåg, och enligt reglerna skulle man frakta alla stora paket dagen innan resan. På tågstationen mottogs jag av en snäll tjänsteman. Efter att han hade hört mitt namn frågade han mig om vem min pappa var, om vilken by jag kom ifrån osv. Jag tyckte det lät konstigt. I slutet ropade han på en av sina medarbetare och bad honom ta hand om mina kartonger och jag fick inte betala någonting. Han sa till mig att min pappa hade varit hans lärare.
När jag kom hem och berättade det för min pappa, upptäckte han, efter att han hade kollat i sina listor, att det handlade om en elev som kom från en mycket fattig familj och som han hade hjälpt med skolavgifter, kläder och mycket annat.
Tänk att det som min pappa hade gjort flera decennier tidigare, fick jag som barn tillbaka i hans namn.
I söndags hörde vi om sabbaten. I frihetens namn ville Jesus att vi först skall tänka på människans bästa, i stället för att hålla oss till vissa regler och principer.
Guds lag hänvisar först till den andra, vår medmänniska: ”Du skall älska din nästa som dig själv”, säger Herren. Detta är också meningen med det som Jesus säger i sin predikan på berget idag: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.”
Det är ofta svårt att sätta sig in i hur andra människor mår efter det som man har utsatt dem för. Ty, den som orsakar någon annan skador, kan lätt glömma bort det, men den som blir skadad kan ha lite svårt att glömma det, eftersom skadan ibland lämnar djupa spår hos den skadade människan för resten av livet.
Den lag som Jesus tar upp här kallades ”gyllene regeln” och den ofta återfinns i negativ form i den rabbinska judendomen, i hinduism, i buddhism och i konfucianism. Den förekommer i olika former i grekernas och romarnas etiska undervisning. Den som kallades ”lagen om återgäldande” lyder så här: ”Sker skada, skall du ge liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot, bränt för bränt, sår för sår, skråma för skråma. Om någon slår sin slav eller slavinna i ögat och fördärvar det, skall han som ersättning för ögat frige den skadade. Och slår han ut en tand på sin slav eller slavinna, skall han som ersättning för tanden frige den skadade.” (2 Mose 21:23-27).
Den lagen var hård och den låter negativt, eftersom den bygger på ”hämnd”. Men det är den lagen som Jesus uttrycker här i positiv form och han gör den till en utmaning för oss alla.
Reglerna kan bli många i samhället. Ibland kan man bli förvirrad när man inte vet hur man skall bete sig inför alla lagar. Men för Jesus, för Gud, handlar det först och främst om människan, den som är din/min/vår medmänniska, den som du är människa med, den som är människa med dig.
En klok man sa: ”Orsaken till allt det onda i världen är inte pengar, som vi ofta säger, utan själviskheten”. När människan bara tänker på sig själv, när hon i allt ser bara sina egna intressen, så börjar alla krig, splittringar, konflikter mm. Där finns ingen kärlek.
I samhället ligger Själviskheten också till grund för det man idag skulle kunna kalla”rasism”. När människor inte ses som medmänniskor, när man placerar folk i olika grupper med olika värde, när man betraktar människor efter deras ursprung, hudfärg, språk, utseende, förstår man inte hur det skulle kännas om någon annan skulle göra samma sak mot en själv.
Dagens gammaltestamentliga text (Jer.38:7–13) talar om en afrikan, Nubiern Eved-Melek, som var hovman i kungapalatset. Han gick till kungen och talade om för denne att hans tjänstemän hade gjort fel i att kasta Jeremia i brunnen. Eved-Melek tänkte inte på var Jeremia kom ifrån. Han såg inte honom som icke-afrikan som han själv. Han frågade inte vad Jeremia hade gjort för fel, utan han såg i honom en medmänniska som inte skulle svälta ihjäl i brunnen.
Paulus rekommenderar oss idag att bemöta alla människor lika (Rom. 12:16). Han går ganska långt och säger att vi även skall ge mat till vår fiende. Den texten var svår att samtala om förra året när vi hade Bibel på lätt svenska. Många deltagare hade sett sina släktingar massakreras av IS-soldater. Andra hade själva drabbats av ondska som hade orsakats av människor som de kände igen. Orkar man verkligen ge vatten åt den som orsakat ens misär?
Men Paulus svar är: ”Gör det! Då samlar du glödande kol på fiendens huvud. Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda”! (Rom. 12:21).
Det låter svårt, men låt oss försöka!
Amen!
13: e söndagen efter Trettondedagen
2017-09-10
Predikan av pastor Josef Nsumbu
