Ps. 145:8
Nådig och barmhärtig är Herren, sen till vrede och rik på kärlek.
Joh. 1:9–18
Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen. Han var i världen, och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom. Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn, som har blivit födda inte av blod, inte av kroppens vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud.
Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning. Johannes vittnar om honom och ropar: ”Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig går före mig, ty han fanns före mig.”
Av hans fullhet har vi alla fått del, med nåd och åter nåd. Ty lagen gavs genom Mose, men nåden och sanningen har kommit genom Jesus Kristus. Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss.
I det kristna livet finns två viktiga sidor som har med två nödvändiga aktörer att göra: människans och Herrens. På varje sida finns både skyldigheter och rättigheter.
Människan är Guds skapelse. Hon behöver vara öppen inför Gud, för att hon skall leva med honom. Gud tvingar ingen till frälsning, trots att frälsningen är för alla. Hon behöver också leva ett normalt liv med sina medmänniskor.
Inför det livet hade israeliterna en lång lista med olika bud som de skulle memorera och försöka följa. Men ofta blir det svårt eller t.o.m. omöjligt att kunna alla regler som finns i ett samhälle.
En man sa t.o.m. att det inte gick att bli kristen med så många bud att tänka på. Han försökte räkna alla bud som finns i Bibeln. Han började från första Moseboken och hann inte ens till profeterna, då hade han redan räknat över 500 hundra.
När Mose började organisera det israeliska folket och se hur de skulle leva i det nya landet, märkte han att det skulle behövas domare, som skulle ha ett stort ansvar för att hålla ordning bland människor. De skulle tänka på många regler. Men Mose sammanfattade alla med en enda mening som också skulle gälla hela folket: ”Det rätta, endast det rätta, skall vara din strävan. Då får du leva och ta besittning det land som Herren, din Gud, vill ge dig” (5 Mose 16:20). Jesus sammanfattade också alla bud som gäller oss kristna, med ett enda ord: ”kärlek”. Älska din Gud och älska din nästa! Då blev det så att den lag som gavs genom Mose har blivit för oss den nåd och den sanning som kom genom Jesus. Det var honom som Johannes döparen vittnade om.
Den andra sidan av vårt liv har med Gud att göra. Äran skall vara hans. Men ofta tar vi hans plats och upphöjer oss själva. ”Jag har gjort si …, Jag gör så …” eller ”det är jag som …” brukar vi höra och säga. Låt äran vara Guds. Men Gud inför oss är nådig och barmhärtig.
Ordet nåd används ofta i kyrkligt sammanhang och det betyder gratis. Men det får en tydligare innebörd när det ställs tillsammans med ett annat ord: barmhärtighet. Det här ordet har flera synonymer. Att vara barmhärtig är att vara medlidsam, misskundsam, förlåtande, förbarmande, nådig, godhjärtad, skonsam, mild, human, mänsklig, ömsint, kristlig, välgörande, hjälpsam. Dess motsats som är obarmhärtighet kan ha som synonymer: grymhet, skoningslöshet, kärlekslöshet, hjärtlöshet, inhumanhet.
Bibliskt och mänskligt kan man säga att barmhärtighet är det mest gudomliga hos Gud, men också det mest storslagna hos människorna (Ps. 103).
Ofta fastnar vi vid det som känns tungt i vårt liv, det som vi inte orkar med, det som vi har svårt att bära.
Jag tänker på att årets material för denna vecka som är föreslaget av kyrkorna i Indonesien, (ett land som har stora problem, både ekonomiskt och socialt) skulle kunna handla om klagomål och hjälprop, men i stället handlar materialet först och främst om nåd och barmhärtighet, trots att det inte var länge sen som man hörde talas om naturkatastrofer och återkommande tsunami där, och trots att den Kristna Kyrkan där är en minoritetskyrka. I landet finns en stor muslimsk kyrka och andra religiösa grupper som inte lämnar de kristna kyrkorna i fred.
Du som sitter här och nu, tänk på allt det som fungerar i ditt liv, det som du inte har behövt göra någonting för. Då ser du att Gud verkligen är nådig och barmhärtig.
Temat synd vill man inte ta upp så mycket i kyrkorna idag. Men vi vet att ingen kan säga att han/hon inte har syndat. Men tack vare Guds nåd och barmhärtighet, han som har älskat oss, säger Paulus, låter oss ledas av fursten över luftens rike, över den andemakt som nu är verksam i olydnadens människor. Då är vi frälsta av nåd. Vilken Gud vi har!
I psalm nr 260 skriver Lina Sandell: ”Jag kan icke räkna dem alla, de prov på Guds godhet jag rönt.” Hon slutar psalmen så här: ” Jag kan icke räkna dem alla, men ack, må jag tacka dess mer!”
Därför har vi också sjungit idag: Tacka Herren, ty Han är god. Hans nåd varar evigt!
Amen!
Predikan som inledning till Ekumenisk böneveckan
2019-01-20
Predikan av pastor Josef Nsumbu
