Luk. 1:30-35
Ängeln sade till Maria: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.” Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.” Men ängeln svarade henne: ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son.
Temat
”Herrens moder” är dagens tema. Det kan låta konstigt att ha ett sådant tema bara en dag före julafton. Alla skulle säkert vilja höra litet mer om Jesu födelse idag, kan man tänka sig. Nu är det fjärde och sista söndagen i advent. Jag kan säga att dagens tema ingår även i den process som handlar om Jesu födelse.
Alla mammor vet att dagen innan eller rättare sagt under de sista timmarna innan förlossningen blir kampen svårare och svårare. Efter att kvinnan har burit det lilla barnet i magen under nio månader kommer den sista ”striden” för att barnet skall komma ut. En del kvinnor har t.o.m. förlorat livet i den. Därför går det inte att tala om barnet utan att tänka på mamman.
Mariologi
I den protestantiska kyrkan talar vi inte så mycket om Maria. Men den ortodoxa kyrkan liksom den katolska ger stort utrymme till Jesu mor. Det finns t.o.m. en hel gren i deras teologi, som heter mariologi. Mariologin är läran om jungfru Maria. Den knyter samman traditioner och läror om Maria och syftar till att vi ska få se hennes religiösa betydelse för kristendomen. Den betydelsen har sedan tidig kristen tid varit orsak till många splittringar/schismer. Många religiösa grenar har, i stället, prioriterat ett annat studium, nämligen kristologin, som ibland betraktas som överordnad för mariologin.
Vi vet att Gud inte kan göra ett felaktigt val. Men de som sysslar med mariologin ställer sig ofta frågan: ”Hur skulle det ha blivit med vår frälsning, om Maria hade tackat nej?” För en protestant blir svaret: ”Han skulle säkert ha hittat någon annan. Ty, det står skrivet: ”Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa!” (Luk. 19:40). Det betyder att alla är ”ersättbara” ingen är ”nödvändig!” Men det skulle i alla fall ha blivit helt annorlunda än vi har det idag.
Maria, en förebild
Vi som inte sysslar med mariologin undrar, om det är fel att tala om Maria i kyrkan? Absolut inte! De mariologiska grenarna skiljer sig från andra i att de ser Maria som ”theotokos”, vilket betyder att hon födde Gud och då är hon en del av det gudomliga som man t.o.m. kan be till. De andra grenarna håller sig till ”Kristotokos”, det vill säga kristusföderska. Är Kristus skilld från Gud? är frågan som man skulle kunna sig. Det viktigaste är att Maria betraktas som en förebild för alla kristna och för den kristna kyrkan genom att be för/stödja de svaga, så som Maria gjorde i Kana (jfr Joh. 2:1–12).
Vi skall inte fortsätta med den teologiska debatten. Men den sista aspekten, nämligen att se Maria som en förebild, är den som förenar oss alla och gäller oss i vår kyrka. Jag vill därför ställa frågan vad vi kan lära oss av Maria, just nu när vi är så nära jul.
– Gästfriheten: Maria får besök av en ängel, Gabriel, och hon avvisar inte honom, utan tar emot honom med ödmjukhet. Hur många ser vi inte idag, stänga sina dörrar inför besök. Med tanke på vad som händer runt omkring oss, har vi alla blivit försiktiga och rädda. Men ängeln säger till Maria: ”Var inte rädd.” Den öppna dörren får mer välsignelse än den stängda. Så sent som igår fick jag frågan av en ensamstående kvinna med barn, utan några andra släktingar. ”Kan man få en extra mormor här?” var frågan som familjen hade till mig. Det var precis samma fråga som min son ställde mig för tjugosju år sedan, när vi kände oss ensamma på Lidingö under julhelgen: ”Pappa, kan vi inte få låna en mormor här?” Nu ställer jag vidare den frågan till dig som lyssnar på mig här. Försök öppna din dörr för någon. Du blir välsignad! Men försök också öppna ditt hjärta för Jesus och ta emot hans hälsning.
– Maria får ett uppdrag: Att ta emot någon hemma kan innebära en uppgift. För Maria var det så att hon skulle bli havande, hon som var trolovad med en man och skulle riskera att bli övergiven av honom. Det skulle också innebära en stor skam. Så kan det också bli när man tar emot en gäst hemma. Vad skall han/hon sova? undrar man. Kanske behöver han/hon mat. Vad kommer min granne att säga? Det blir samma sak när man tar emot Jesus i sitt hjärta. Det kan innebära engagemang, ansvar för en församling: städning, servering, pengar mm; även kritik från vänner.
– Maria vill veta mer: ”Hur skall det ske? frågade Maria. ”Jag har ju aldrig haft någon man”. Hon ville veta litet mer och bli säker på hur det skulle gå till. Ofta reagerar vi fort över saker som vi kanske inte begriper. Det blir som en pojke som hörde en ung kvinna berätta för en annan kvinna om hur ful han var. Kvinnorna skrattade och pojken också. I slutet frågade pojken: Tre gånger har vi skrattat. Vad var det som vi skrattade åt? Det visade sig att han inte hade förstått någonting. Fråga först vad det handlar om. Det finns ingen dum fråga, utom den som du inte vågar ställa, sa en klok man. Även inför Gud får vi ställa frågan om det som vi inte förstår, så att vi inte skall leva ett kristet liv som vi själva inte förstår. Man behöver inte förstå alla detaljer, men man måste få en övertygelse.
– Maria kunde räkna med Helig Ande: Förlossningen är en svår men också spännande stund. Även om teknologin försöker underlätta situationen, är det alltid så att det börjar med värkar och slutar med ett liv som ger glädje. För Maria, som var så ung, var det inte lätt att förstå hur det skulle gå till. Men ängeln sa till henne: ”Helig ande skall komma över dig och den Högstes kraft skall vila över dig.” Trots en lång resa till Betlehem, trots att Maria och Josef inte fick någonstans att bo där, fick hon en ”odramatisk förlossning”. Allting gick jättebra. Så kan det bli när vi står inför stora utmaningar. Ibland vet man inte om man skall klara det eller inte. Men låt oss räkna med Guds kraft och den Helge Anden. Vi ser ofta hinder och inte möjligheter. Men hos Gud finns möjligheter. Med Gud blir slutet alltid glädjande.
Gläd dig (Sefania 3:14-17; Fil. 4:4–7)
Nu, inför julen och inför det nya året, vill jag läsa några verser från dagens gammaltestamentliga text och episteltext för oss här och nu. Gud säger till dig, trots alla svårigheter, trots allt tvivel, trots alla bekymmer:
– Jubla, eskilstunabo, ropa ut din glädje Sverige, gläd dig jordens medborgare, fröjda dig av hela ditt hjärta!
Idag skall du höra, S:t Eskilskyrkan, var inte rädd, låt inte händerna sjunka i missmod. Herren din Gud bor hos dig.
– Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt hela Eskilstuna se hur fördragsamma ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer, utan tacka Gud och låt honom få veta era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus.
Amen!
Fjärde söndagen i Advent
2018-12-23
Predikan av pastor Josef Nsumbu
