Predikan på nätet: Påskens vittnen

Joh. 21:1 – 14
Sedan visade sig Jesus igen för lärjungarna vid Tiberiassjön. Det gick till så: Simon Petrus och Tomas, som kallades Tvillingen, Natanael från Kana i Galileen, Sebedaios söner och två andra lärjungar var tillsammans. Simon Petrus sade till de andra: ”Jag ger mig ut och fiskar.” De sade: ”Vi följer med dig.” De gick ut och steg i båten, men den natten fick de ingenting. När morgonen kom stod Jesus på stranden, men lärjungarna förstod inte att det var han. Och Jesus frågade: ”Mina barn, har ni ingen fisk?” De svarade nej, och han sade: ”Kasta ut nätet på högra sidan om båten, så får ni.” De kastade ut nätet, och nu orkade de inte dra in det för all fisken. Den lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: ”Det är Herren!” När Simon Petrus hörde att det var Herren knöt han om sig ytterplagget, för han var inte klädd, och hoppade i vattnet. De andra lärjungarna kom efter i båten med fångsten på släp; de hade inte långt till land, bara ett hundratal meter. Då de steg i land fick de se en glödhög och fisk som låg på den och bröd. Jesus sade till dem: ”Hämta några av fiskarna som ni just fick.” Simon Petrus gick upp på stranden och drog i land nätet, som var fullt av stora fiskar, 153 stycken. Och fast det var så många gick nätet inte sönder.

Jesus sade till lärjungarna: ”Kom och ät.” Ingen av dem vågade fråga honom vem han var; de förstod att det var Herren. Jesus gick fram och tog brödet och gav dem, och likaså fisken. Detta var tredje gången som Jesus visade sig för sina lärjungar sedan han uppstått från de döda.

Idag avslutar vi en lång resa som tog oss från Galiléen till Jerusalem. Vägen vi har tagit heter Kärlekens väg. Påskveckan har varit central för hela resan. I söndags firade vi Jesu uppståndelse. Det var en glädje för många, men frågan fanns också, om det verkligen var sant eller inte.

Kvinnorna hade hört av änglarna, att Jesus hade uppstått. Maria från Magdala sa t.o.m. att hon hade sett honom. Två lärjungar på väg till Emmaus hade också berättat om sin upplevelse. Lärjungarna, som befann sig tillsammans i ett rum med stängda dörrar, hade också fått hans besök. Men situationen var fortfarande oviss.

Jesus själv, hade genom änglarna redan bestämt en ny resa med ett nytt möte med lärjungarna i Galiléen. Men de gömde sig och funderade över framtiden. Dagarna gick och de började nog bli trötta.

En vardagskväll bestämde sig Petrus för att gå ut och fiska. Sex andra lärjungar ville följa med. Man kan ställa sig frågan varför en kväll. De som fiskar säger att fiskarna mest söker sin mat på kvällen eller när det blir mörkt. Men ett annat svar är att lärjungarna som fortfarande var rädda för folket inte ville synas. De valde att gå ut när det blev mörkt.

På hela natten hade de inte lyckats fånga några fiskar. Men tidigt på morgonen såg de någon på stranden, som ställde dem frågan om de hade fått några fiskar. -Nej, sa de. Mannen fortsatte och sa att de skulle kasta nätet i vattnet igen och då fick de plötsligt 153 fiskar. Det var ett under som en av lärjungarna kom att tänka på, eftersom det inte var första gången samma sak hände. Han kände igen Jesus.

Den första gången Simon och några andra lärjungar upplevde ett sådant under var när Jesus kallade dem. Då sa han till Petrus: ”Från denna stund skall du fånga människor” (Luk. 5:1–11). Den här gången, om vi fortsätter läsa berättelsen i dagens evangelietext, märker vi att Jesus inleder ett personligt samtal med Petrus, där han påminner honom tre gånger att ta hans får på bete.

Johannes, (även om det sägs att det inte var han själv som hade skrivit detta kapitel), betonar att det var tredje gången som Jesus visade sig för sina lärjungar. Varför så många gånger kan man fråga. Svaret blir att Herren behöver vittnen. Han behöver dig och mig för att vittna om honom.

”Ni är mina vittnen, säger Herren.” Så börjar dagens gammaltestamentliga text (Jes. 43:10–13). Vad betyder ett vittne och vad skall man vittna om? Här kommer några definitioner av ett vittne:

• ”En person som har åsett och kan berätta om ett skeende.”
• ”En person som varseblivit en händelse med sina egna sinnen. Vittnen förekommer ofta inom rättsväsendet för att fastlägga vad som har inträffat.
• ”En person som inför domstol ger upplysningar av betydelse för ett rättsfall.

Det som först återkommer i alla dessa definitioner är att det handlar om ”en person”. Den personen skall ha ”åsett” eller ”varseblivit” en händelse. Sen skall den personen ”berätta”, eller ”fastlägga” eller ”ge upplysningar”.

Det betyder att ett vittne spelar en stor roll för att en händelse skall bekräftas för den eller dem som inte har sett den med egna ögon eller inte upplevt den själva. I vissa länder, som Sverige, är det t.o.m. en skyldighet. Man måste vittna om det som man har sett eller varit med om.

Några viktiga saker inför vårt vittnesbörd:

• Jesus vill att hans lärjungar skall få alla möjliga bevis så att de kan bli hans vittnen om att han verkligen lever. Han möter dem själv när de försöker återvända till sin gamla sysselsättning. Han möter dem när de försöker gömma sig. Han möter dem även när de är ute i mörkret. Var och en av oss kristna har fått en kallelse. Jesus möter oss på alla våra vägar för att påminna oss om vår kallelse. Låt oss vittna om vårt möte med Jesus.
• Ett liv utan Jesus saknar vittnesbörd. Men när Jesus leder oss får vi stora resultat som vi kan gå ut med och vittna om för andra människor. Petrus och de andra lärjungarna hade en stor erfarenhet av fiskaryrket. Men en hel natt var de ute utan att få någonting, tills Jesus kom och tog kommando över aktiviteten, då gick det. Låt Jesus själv styra ditt liv.
• En händelse som omvittnas av flera personer kan inte betraktas som falsk. Därför skriver Paulus: ”Han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder vid ett och samma tillfälle, de flesta är ännu i livet, men några har avlidit. Därefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna. Allra sist visade han sig också för mig” (se dagens episteltext, 1 Kor. 15:1–11). Vårt vittnesbörd är sant eftersom vi är många som har upplevt och som bär samma budskap.
• Det är klart att det bästa vittnesbördet är det som kommer från ögonvittnet. Men var och en av oss som har tagit emot Jesus har säkert sin berättelse, sin upplevelse om det möte man hade med Jesus. Med hänsyn till den svenska lagen är vi ”skyldiga” att vittna om det. Är du beredd att vittna om din Herre för andra människor?

Som avslutning av denna predikan, låt oss stå upp och läsa tillsammans det andra kapitlet av vår trosbekännelse, och vi tar den nicenska versionen:

Vi tror på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds ende Son, född av Fadern före alla tider, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och inte skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allt blivit till. För oss människor och till vår frälsning kom han ner från himlen. Genom den heliga Anden blev han människa och föddes av jungfrun Maria. Han korsfästes för oss under Pontius Pilatus, led döden och begravdes. Han uppstod på tredje dagen, efter skrifterna, steg upp till himlen och sitter på Faderns högra sida. Han skall återkomma i härlighet för att döma levande och döda, och hans rike skall vara utan slut.

Amen!

2:a söndagen i Påsktiden
2018-04-08
Predikan av pastor Josef Nsumbu