2 Mose 19:3-8
Mose gick upp till Gud, och Herren talade till honom från berget: ”Så skall du säga till Jakobs släkt och förkunna för Israels folk: Ni har sett vad jag gjorde med egypterna och hur jag har burit er på örnvingar och fört er hit till mig. Om ni nu lyssnar till mig och håller mitt förbund skall ni vara min dyrbara egendom framför alla andra folk — ty hela jorden är min — och ni skall vara ett rike av präster och ett heligt folk som tillhör mig. Detta är vad du skall säga till Israels folk.” När Mose kom tillbaka kallade han samman folkets äldste och förelade dem det som Herren hade befallt honom att säga. Folket svarade med en mun: ”Allt vad Herren har sagt vill vi göra.” Och Mose gick tillbaka till Herren med folkets svar.
Rom. 12:3-8
I kraft av den nåd jag har fått säger jag till var och en av er: ha inte för höga tankar om er själva utan tänk som man bör tänka, med självbesinning, så att var och en rättar sig efter det mått av tro som Gud har tilldelat honom. Ty liksom vi har en enda kropp men många lemmar, alla med olika uppgifter, så utgör vi, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra. Vi har olika gåvor allt efter den nåd vi har fått: profetisk gåva i förhållande till vår tro, tjänandets gåva hos den som tjänar, undervisningens gåva hos den som undervisar, tröstens gåva hos den som tröstar och förmanar, gåvan att frikostigt dela med sig, att vara nitisk som ledare och att med glatt hjärta visa barmhärtighet.
Matt. 18:18-22
Sannerligen, allt ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt ni löser på jorden skall vara löst i himlen. Vidare säger jag er: allt vad två av er kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.” Då kom Petrus fram till honom och sade: ”Herre, hur många gånger skall min broder kunna göra orätt mot mig och ändå få förlåtelse av mig? Så mycket som sju gånger?” Jesus svarade: ”Jag säger dig: inte sju gånger utan sjuttiosju gånger.
Dagens tema
Dagens tema är ”Nådens gåvor”. Men när man läser alla de texter som är föreslagna för idag kan man ställa sig frågan om de verkligen passar för ett sådant tema. Men när man tittar på helheten i dessa tre texter ser man att det finns mycket att tänka på, ett nytt perspektiv av samma tema att tala om.
Världen skakas
För drygt ett decennium sedan sade en stor politiker: ”Världen blir tryggare om vi får bort Saddam Hussein, eftersom han har massförstörelsevapen”. Trots att Hans Blix, den svenske experten som hade fått uppdrag att undersöka läget, hade kommit fram till andra slutsatser, satte man ändå igång ett krig som aldrig tar slut.
För fem eller sex år sedan sade en annan västerländsk ledare som egentligen hade egna problem med Gaddafi: ”Världen blir lugnare utan Gaddafi”. Många länder i världen bildade en stor koalition för att få bort honom som då betraktades som djävul. Konsekvensen blev destabilisering av hela regionen.
Jag menar inte att de var goda och jag är inte här för att stödja dem. Men jag konstaterar bara att många länder nu skakas av krig, av olika typer terror. Det är osäkert när man skall flyga, man blir rädd när man skall åka tåg, man känner sig inte trygg när man går på stan, man är misstänksam när man är ute och handlar (tänk bara på det som har hänt i Tyskland), man får mardrömmar när man sover. Vad som helst kan hända till och med när man sitter hemma och äter. Tänk att man t.o.m. kan bli attackerad i kyrkan (vilket nyligen har hänt i Frankrike), när man är samlad i bön. Har världen verkligen blivit tryggare och eller lugnare?
Guds nåd
Kära vänner, vi måste erkänna att det bara är en stor nåd, en riktig gåva att vi får leva idag, att vi får finnas här idag, att vi får vara tillsammans och prisa Gud idag.
I dagens gammaltestamentliga text hittar vi en påminnelse från Gud till Israels folk om hur han hade räddat dem från Egypten. Israeliterna hade inte på något sätt förtjänat det, utan det var Guds egen kärlek. Gud hade inte satt något krav på dem för att han skulle rädda dem. På samma sätt har han låtit oss leva i fred i det här landet. Vi är inte bättre än de som flyr från krigszoner. Det handlar inte om någon merit utan om Guds nåd, Guds kärlek.
Men när Gud ville gå vidare med israeliterna gav han dem en rekommendation: ”Om ni nu lyssnar till mig och håller mitt förbund skall ni vara min dyrbara egendom framför alla andra folk – ty hela jorden är min – och ni skall vara ett rike av präster och ett heligt folk som tillhör mig.” Man skulle kunna betrakta det som ett krav. Men Gud låter oss bestämma själva: ”Om ni lyssnar …”, det vill säga om ni vill. Det här stämmer med det jag talade om för två veckor sedan: Det är viktigt att bygga på en säker grund, Guds ord.
På samma sätt har också Gud, i sin egen vilja och kärlek gjort allting för dig. Men han ställer dig framför din egen framtid. Om du lyssnar till hans ord blir du hans egendom. Du har inte förtjänat det genom ditt sätt att vara, men det du skall bli kan du vara med och påverka här och nu.
Det är också en nåd att vi kan vara olika men ändå fungera tillsammans. Våra olikheter innebär olika gåvor som aposteln Paulus talar om i Romarbrevet som är dagens episteltext. Vi formar en kropp med många lemmar, säger han. De olika gåvor som vi har samverkar i en viss ”helhet”. Livet finns i mångfalden, vi får komplettera varandra. Tänk om alla var lika, hur tråkigt skulle inte livet på jorden bli!
Apostelns tanke kan kopplas till det som står i evangelietexten, när Jesus säger att det som vi binder på jorden skall vara bundet i himlen, och det som vi löser här blir också löst i himlen. Vilken stor makt vi får! Det är en nåd, en gåva. Men detta blir möjligt bara i samverkan människor emellan. Vi kan se hur fort vetenskapen utvecklas när väldens forskare arbetar tillsammans och kompletterar varandra över alla politiska gränser. Medan vi hör talas om motsättningar mellan öst och väst, sitter både amerikanska och ryska forskare i rymden tillsammans och samarbetar. Vi har fått en stor nåd av Gud, att vi själva får bestämma över vår framtid.
Vad skall vi göra?
För att komma tillbaka till vår värld kan man ställa sig frågan: Vad skall vi göra?
- Vi måste göra allt för att kunna leva tillsammans. Ty Herren är med, om vi verkligen är samlade med våra gåvor i hans namn.
- Låt oss be tillsammans, eftersom allt vad två av oss kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av vår himmelske fader.
- Vi måste acceptera varandra med våra olikheter. Ingen får tvinga någon annan att likna honom/henne.
- Vi måste förlåta varandra. Där människorna är samlade kan det alltid förekomma små krångligheter. För att kunna fungera bra måste vi leva i nåd för varandra. Huvudordet blir ”Förlåtelse”. I frågan om hur många gånger skall man förlåta sin nästa svarar Jesus: ”Jag säger dig: inte sju gånger utan sjuttiosju gånger.” Det vill säga ”alltid!”
Kära vänner,
”Nåden” är generellt kopplad till tron och den är central i den kristna tron. Många teologer säger t.o.m. att det är just nåden som gör den kristna tron unik. Man kan inte förstå budskapet om Jesus utan begreppet ”nåd” med i bilden. Johannes skriver: ”Jesus var alltså full av nåd och sanning” (Joh. 1:14). ”Nåden” är i den kristna uppfattningen en Guds gåva till människa. Nåden skänks fritt och villkorslöst. Dess mål är att leda människan till frälsning. Man ser även skapelsen i sin helhet som ett uttryck för Guds nåd.
Låt oss leva tillsammans i och med nådens gåvor!
Amen!
10:e söndagen efter Trefaldighet
2016-0-731
Predikan av Josef Nsumbu
