Mark. 9:1-13
Och han sade: ”Sannerligen, några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Guds rike komma med makt.” Sex dagar senare tog Jesus med sig Petrus, Jakob och Johannes och gick med dem upp på ett högt berg, där de var ensamma. Där förvandlades han inför dem: hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen blekning i världen kan göra några kläder. Och de såg både Mose och Elia som stod och talade med Jesus. Då sade Petrus till Jesus: ”Rabbi, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig, en för Mose och en för Elia.” Han visste inte vad han skulle säga, de var alldeles skräckslagna. Då kom ett moln och sänkte sig över dem, och en röst hördes ur molnet: ”Detta är min älskade son. Lyssna till honom.” Och plötsligt, när de såg sig om, kunde de inte se någon annan där än Jesus.
När de gick ner från berget förbjöd han dem att berätta för någon vad de hade sett, innan Människosonen hade uppstått från de döda. De fäste sig vid orden och undrade sinsemellan vad som menades med att uppstå från de döda. Och de frågade honom: ”Varför säger de skriftlärda att Elia först måste komma?” Han svarade: ”Visst kommer Elia först och återställer allt. Men varför står det då skrivet att Människosonen skall lida mycket och bli föraktad? Jag säger er: Elia har redan kommit, men med honom gjorde de som de ville, som det står skrivet om honom.
”Rabbi, det är bra att vi är med.” Vad tycker du om att få vara här idag och fira gudstjänst? Vad säger du om att få möta andra människor i Guds hus? Hur känns det att få komma hit? Det enda jag vill säga till dig just nu är att det är bra att du är med här och nu.
”Det var inte några skickligt hopdiktade sagor jag byggde på när jag för er förkunnade vår herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan jag hade med egna ögon sett honom i hans majestät” (2 Pi. 1:16). Så inledde Petrus sitt vittnesbörd om den upplevelse som han själv fick vara med om på berget när Jesus förvandlades. Det handlade inte om en saga, en påhittad berättelse eller en dröm, utan en upplevelse, en verklighet. Petrus, Jakob och Johannes var med.
I söndags ställde vi oss frågan om lärjungarna och alla de som följde Jesus hade en riktig förståelse av vad efterföljelsen innebar.
En vecka efter att Jesus hade berättat för dem att han skulle bege sig till Jerusalem och att han där skulle bli dödad av skriftlärda och överstepräster, tog han, enligt Markus, tre lärjungar med sig upp på berget. Där förvandlades han inför dem. Hans kläder blev skinande vita, skriver författaren. Moses och Elias stod där och talade med Jesus.
Många är de som undrar hur lärjungarna kunde känna igen Mose och Elia, eftersom dessa tillhörde en annan generation, och under deras tid fanns inga fotografier. Det här är bara en detaljfråga. Vem vet, kanske fick de presentera sig, precis som man gör i Sverige, att man säger sitt namn när man hälsar på nya människor. Det blir ett sätt att öppna dörren för varandra och att lära känna varandra.
Men en viktig fråga man kan ställa sig är: varför Mose och Elia? När man läser om frälsningshistorien lägger man märke till att Mose betydde mycket för Israels folk. Han var ledare, befriare, räddare. Han representerade också lagen. Teologiskt betraktas han som Jesu prototyp. Elia var en av de mest kända profeterna. Han besegrade onda profeter genom att bevisa att Yahweh är den störste. Elia representerade profetian. Israeliterna visste att Elia måste komma tillbaka innan Guds löfte om frälsningen skulle gå i uppfyllelse.
Det som Mose och Elia hade gemensamt är att ingen människa fick se deras död. Mose dog i öknen, sägs det, men ingen känner till var hans grav finns.
Elia togs upp till himlen på en vagn av eld. Den tredje som inte fick se döden är Enok. Det vill säga att Moses och Elias närvaro på berget blev en stor händelse för lärjungarna, en bekräftelse på Jesus som Herre och frälsare. Rösten hördes t.o.m. från himlen: ”Detta är min älskade son. Lyssna till honom.”
Vad kan vi lära oss av den här berättelsen?
- Vår tro på Jesus bygger inte på sagor.
Vår tid präglas av en snabb vetenskaplig utveckling som ibland ställer många frågor om tro. Somliga undrar om Gud verkligen finns. Andra ifrågasätter Jesus och allt som han gjorde/gör. I söndags fick vi frågan om vi verkligen förstår innebörden av den väg som vi har valt att följa. Men Petrus som var ett av ögonvittnena säger att det inte är skickligt hopdiktade sagor som han bygger på när han förkunnar vår Herre Jesu Kristi makt. Det vill säga att vi kan tro på det han berättar. Jag brukar säga att jag inte känner min farfar. Min pappa själv känner inte sin pappa som dog när min pappa bara var två månader gammal. Vi har ingen bild på honom. Men vi tror på det som farmor har berättat för oss om hur hennes man var. Det handlar inte om en saga utan en verklighet. Tron på Jesus bygger på verkligheten.
- Om vi verkligen lever i och med Herren glömmer vi bort allt annat.
Petrus glömde bort att han var gift och att han hade en familj som väntade på honom hemma. Han sade: ”Rabbi, det är bra att vi är med. Låt oss göra tre hyddor, en för dig, en för Mose och en för Elia.” Han räknade inte med sig själv. Han ville bara stanna kvar på berget. Det var precis som Tjorven, som Farbror Melker försökte skicka i väg när han märkte att hon störde honom med sina frågor. Men Tjorven svarade: ”Det är så roligt här!”
Nu vill jag ställa dig frågan om hur du känner dig när du kommer till kyrkan. Ofta tittar man på klockan när det börjar dröja litet. Det vill bara säga att man inte är intresserad. Då är det bättre att stanna hemma.
- De gamlas närvaro ger styrka till de nya i tro.
Petrus, Jakob och Johannes fick styrka i sin tro när de såg Mose och Elia. Den kristna församlingen behöver växa, både kvalitativt och kvantitativt. Det blir en stor glädje för den som redan är med i kyrkan när man tar emot nya medlemmar. Men när nya medlemmar kommer behövs också de gamla för att ge de nya styrka. Mose och Elia representerar här gamla medlemmar som redan har funnits ett tag i kyrkan. Deras närvaro styrker de nyas engagemang. Petrus vill stanna kvar på berget.
- Kyrkan skall byggas där människor finns.
Petrus ville bygga tre hyddor för att de skulle stanna kvar på berget. Men Jesus som visste att kyrkan skall leva mitt i samhället och verka bland människor tog med dem tillbaka nerför berget. Där fanns en desperat kvinna som behövde hjälp för sin son som de andra lärjungarna inte kunde bota. Lars Lindberg (f.d. rektor på Lidingö) sade att den kristna kyrkan inte finns för Gud, eftersom Gud inte behöver kyrkan för att vara Gud. Det vill säga att Gud alltid skulle vara Gud även om kyrkan inte fanns. Men kyrkan är till för världen. Jesus själv sade: ”Ni är världens (inte himlens) ljus. Ni är jordens (inte himlens) salt” (Matt. 5:13-16).
Nu är vi här inför Kristus, i Guds hus. Hur känns det för dig att vara här, tråkigt eller roligt, glädjande eller jobbigt? Hur känner du dig när du möter andra människor här?
Är du också beredd att gå ut i samhället med det ljus och den glädje som du har fått av Gud här, som Mose vars ansikte lyste efter att han hade fått möta Gud på berget (2 Mose 34:27-35)?
”Rabbi, det är bra att vi är med.”
Amen!
Kristi förklarings dag
2016-07-10
Predikan av Josef Nsumbu
