Jer. 18:1-6 (s. 1559 i Psalmboken)
Detta ord kom till Jeremia från Herren: Gå ner till krukmakarens hus. Där skall jag låta dig höra mina ord. Då gick jag ner till krukmakarens hus och fann honom i arbete vid drejskivan. Ibland misslyckades lerkärlet som krukmakaren formade med sina händer, och då gjorde han om det till ett nytt kärl, så som han ville ha det. Herrens ord kom till mig: Skulle jag inte kunna göra med er, Israels folk, så som denne krukmakare gör, säger Herren. Som leran i krukmakarens händer, så är ni i mina händer, Israels folk.
Joh. 21:15-19 (s.1559 i Psalmboken)
När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: ”Simon, Johannes son, älskar du mig mer än de andra gör?” Simon svarade: ”Ja, herre, du vet att jag har dig kär.” Jesus sade: ”För mina lamm på bete.” Och han frågade honom för andra gången: ”Simon, Johannes son, älskar du mig?” Simon svarade: ”Ja, herre, du vet att jag har dig kär.” Jesus sade: ”Var en herde för mina får.” Och han frågade honom för tredje gången: ”Simon, Johannes son, har du mig kär?” Petrus blev bedrövad när Jesus för tredje gången frågade: ”Har du mig kär?” och han svarade: ”Herre, du vet allt; du vet att jag har dig kär.” Jesus sade: ”För mina får på bete. Sannerligen, jag säger dig: när du var ung spände du själv bältet om dig och gick vart du ville. Men när du blir gammal skall du sträcka ut dina armar och någon annan skall spänna bältet om dig och föra dig dit du inte vill.” (Så angav han med vad för slags död Petrus skulle förhärliga Gud.) Sedan sade han till honom: ”Följ mig!”
Tack!
Jag vill först tacka hela församlingen för den stora insats som ni gjorde förra veckan och hela helgen då vi hade besök av vänner från Paris. Det blev en oförglömlig händelse och allting gick bra, till Guds ära. Igår fick jag ett mejl från församlingens sekreterare i Paris som också tackar å körens och hela församlingens vägnar för hela vistelsen.
Med Guds hjälp och med öppna hjärtan och god vilja kan vi göra mycket även om vi kanske är en mindre församling. Tack!
Uppståndelsen
”Om Kristus inte har uppstått, ja, då är vår förkunnelse tom och tom är också er tro” (1 Kor. 15:14). Så sammanfattar Paulus grunden av den kristna tron.
Det har funnits flera personer i världen som har startat kyrkor eller religioner. Många av dem har kommit med stora löften, andra har gjort under, en del har t.o.m. väckt döda människor. Men ingen av dem har hitintills kunnat uppstå, utom Jesus. Det vill säga att Jesus är ”unik”!
Men när man talar om uppståndelse blir det ibland lite svårt för många att acceptera. Det krävs bevis, säger man. Ibland har man hört talas om folk som hade träffat ”sina ledare” som redan var döda. I Kongo, t.ex. finns en kyrka som hävdar att deras profet har uppstått, fast hans kvarlevor ligger i ett mausoleum. Vi var en grupp nyfikna forskare som besökte det mausoleet och då undrade vi om vad man menade när man talade om uppståndelsen, eftersom ”kroppen” fortfarande låg i en fin och välbevarad kista.
För Jesu uppståndelse kan man nämna flera bevis. Det första var den tomma graven. Varken kvinnor eller lärjungar kunde hitta Jesu kropp i graven. Motståndarna till den kristna läran kan spekulera och säga att lärjungarna kanske hade stulit den. Men Maria från Magdala fick träffa honom levande. Hon fick prata med honom och ville t.o.m. krama honom. Det var det andra beviset. Här kan man också säga att Maria kanske inte var riktigt vaken, att det var så tidigt på morgonen så att hon drömde när hon gick till graven. Men vi får inte glömma bort att soldaterna eller väktarna vid graven själva också hade upplevt någonting som de kunde rapportera för översteprästerna. Även om man försökte tysta dem genom att muta dem kom sanningen i alla fall ut. Det var det tredje beviset.
Ett annat bevis var att Jesus visade sig för sina lärjungar och många av dem som trodde på honom. När han mötte dem i ett rum med stängda dörrar fanns Tomas inte med. Men tack vare hans tvivel, kan man säga, så kom Jesus en gång till, och då fick Tomas sätta fingret på Jesu sår i händerna och i sidan. Det betyder att Jesus inte lämnade graven andligt, utan också kroppsligt. Tomas bekännelse blev det starkaste vittnesbördet av alla: ”Min Herre, min Gud!”
Samtal med Petrus
Jesus visade sig för sina lärjungar vid flera olika tillfällen. Dagens evangelietext handlar om den tredje gången och det var på stranden vid Tiberiassjön. Den här gången blev det fokus på en person, nämligen Petrus. Jesus frågade Petrus två gånger om han älskade honom och en gång om han hade honom kär. De två första gångerna blev svaret detsamma: ”Ja, Herre, du vet att jag har dig kär”.
Många är de som i det svaret har sett den intima kärleken människor emellan med sexuella tankar. Det är fel. Det grekiska ordet för ”älska” i Jesu två första frågor syftar på kärlek i vilken hela ens personlighet, som innefattar ens vilja, är innesluten. Medan ”kär” mest syftar på spontan naturlig benägenhet eller innerlighet, där känslor spelar en viktigare roll än viljan. Med andra ord hade Jesu frågor ett mycket djupare och bredare innehåll och tolkning än det svar som Petrus gav på de två första frågorna. När man talar om att bli kär i någon eller att ha någon kär avses en svagare relation än när man talar om att älska någon. Men idag verkar det ha blivit tvärtom.
Eftersom Jesu avsikt var mycket allvarligare än vad Petrus kanske tänkte, lade han efter varje svar från Petrus ett ansvar på denne:
”För mina lamm på bete”, ”Var en herde för mina får” och ”För mina får på bete”. Med lamm och får menar Jesus allt från de små och svaga till de stora och starkare. Med att föra på bete och att vara herde och föra igen till bete vill han visa hur viktigt det ansvaret var, att förkunna Herrens ord och att leda och förkunna ordet igen.
Som lera i Guds händer
Ibland kan man tycka att ansvaret var för stort för Petrus, och man kan också undra varför just Petrus. Jo, trots Jesu löfte om att grunda sin kyrka på klippan, Petrus, förnekade Petrus sin herre tre gånger. Därför återkommer Jesus tre gånger till Petrus med frågan om kärlek.
I Jeremia står det om en krukmakare som får göra om det som inte har blivit som han hade tänkt. Det vill säga att Jesus vill och kan börja om vårt liv och göra det precis som han vill.
Har man missat någonting eller tycker man att man har tappat allting finns möjligheten att börja om tillsammans med Jesus. Det enda som behövs är att vi skall vara mjuka och ödmjuka som lera i krukmakarens händer. Det handlar om tro. Vem kan besegra världen utom den som tror att Jesus är Guds son? (1 Joh. 5:5).
Som lera, lämna ditt liv i tro i Jesu händer, tänk inte på att du kanske gör honom smutsig, utan låt honom börja om, så blir du en ny människa, en ny skapelse. Sen får du gå ut och vittna för världen om hur god och fin du blir!
Amen!
2:a söndagen i påsktiden
20160403– SEK
Predikan av Josef Nsumbu
