Joh.13:31-35
När Judas hade gått sade Jesus: ”Nu har Människosonen förhärligats, och Gud har förhärligats i honom. Är nu Gud förhärligad i honom skall Gud också förhärliga honom i sig, och han skall snart förhärliga honom. Ännu en kort tid är jag hos er, mina barn. Ni kommer att söka efter mig, och jag säger nu till er vad jag sade till judarna: Dit jag går kan ni inte komma. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra. Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek.”
Inledning
Välkomstordet
Välkommen till gudstjänst i S:t Eskilskyrkan, både du som befinner dig här i kyrksalen och du som firar denna gudstjänst hemifrån, genom Facebook eller på vår hemsida.
Medverkar gör vår församlingsmusiker Stefan Silversten, som spelar orgel/piano och sjunger. Veckogrupp 5 ansvarar för det praktiska, genom Gun Björk och Jonas Rönnebratt som sköter om textläsningen, Micke Sporrong ansvarar för ljudet, Hans Murman för bilder och projektorn sköts av Lydia Rönnebratt.
Själv heter jag Josef Nsumbu, församlingens pastor.
Temat
Temat för denna gudstjänst är ”Vägen till livet”.
Det är ett tema som passar bra för den tid som vi befinner oss i nu. Först tänker vi på våren. Den natur som har varit vilande eller nästan död, börjar vakna upp och den bär med sig hoppets tecken för ett nytt liv.
Men det temat kan också kopplas till den kris som hela världen har drabbats av genom Coronaviruset. Många aktiviteter har avstannat och även kyrkan har stängts. Det kan upplevas som en dödssituation. Men nu ringer klockan som väcker oss för att vi skall ta oss till den väg som leder till livet.
Det handlar om påskens budskap, uppståndelsens väg, en väg till glädje, en väg till jubel.
Lyssna vad som står i dagens psalm:
Halleluja!
Det är gott att sjunga vår Guds lov,
lovsång är skön och ljuvlig.
Herren bygger upp Jerusalem
och samlar det skingrade Israel.
Han ger läkedom åt de förtvivlade,
han helar deras sår.
Han bestämmer stjärnornas antal
och ger dem deras namn.
Vår Herre är stor, hans kraft är väldig,
hans vishet är utan gräns.
Herren stöder de svaga,
de gudlösa slår han till marken.
Tacka Herren med sång,
lovsjung vår Gud till lyra.
Amen!
Predikan
Alla har en väg att gå
Livet består av dagar som växlar med varandra: dagar av glädje och dagar av sorg, dagar av lycka, dagar av bekymmer. Barn föds och vänner och släktingar dör. Ibland blir det fest och ibland blir det sorg! Så är livet!
Det blir ännu tydligare för oss idag när hela världen skakas av den stora pandemin med coronaviruset. Det blir också aktuellt för oss i församlingen, när vi sörjer dem som har betytt mycket för oss, som har delat livet med oss i vår gemenskap och som lämnar oss, ibland ännu hastigare än vi kunnat ana. Så är livet. Vi får bara tacka Gud för allting!
När man tänker på människans liv ser man att var och en har sin väg att gå, sin resa att göra i livet. Vissa människor verkar ha det lätt i sina liv, medan andra har det mycket jobbigt. Även om alla försöker kämpa för att få bra liv, så finns det de som hittar rätt och har en rak väg, medan andra går på krokiga, steniga och jobbiga vägar. Så var det för israeliterna när de skulle till Kana från Egypten. Det borde ha tagit några veckor eller några månader, om man tittar på avståndet. Men det tog fyrtio år. Men de var trygga, eftersom Gud var med dem både dag och natt, i form av molnpelare respektive eldpelare (2 Mose 13:20-22). Det handlade om en väg för livet, med Kana som mål.
Jesus hade också sin väg här på jorden. Hans väg var mycket annorlunda. Han hade ett mål att nå. Han kom för att befria, för att frälsa, för att rädda Guds folk. Han kom för att ge liv, ett liv till alla, ett liv i överflöd.
Det man kan lära sig är att det finns något gott bakom det onda.
Se det goda bakom det onda
1- När Jesus närmade sig den svåraste stunden i sitt liv, då han skulle bekämpa döden, samlade han sina lärjungar runt ett bord. De åt tillsammans. Det var ett tecken på enhet. De delade en måltid tillsammans. Så skall det vara även eller särskilt när det svåra kommer. Vi måste försöka enas, närma oss varandra, stödja varandra, dela med varandra både glädje och sorg. Ingen skall lämnas utanför. Detta är en utmaning till oss alla under den här svåra tiden. Låt oss tänka på varandra, be för varandra, ringa till varandra, stödja varandra.
2- Men när Judas hade gått, läser vi i texten, sa Jesus till sina lärjungar: ”Nu har Människosonen förhärligats, och Gud har förhärligats i honom.” Otroligt! En svår stund kommer, en kamp börjar. Döden är så nära och en lärjunge går förlorad. Men bakom allt detta ser Jesus glädje. Bakom kampen ser han seger. Bakom döden ser Jesus liv. Han ser härligheten i det hela. Han ser livet som segrar.
Med tanke på allt det som händer nu (oron för den stora pandemin som tar så många människoliv, med den ekonomiska kris som man fruktar och den höga arbetslöshet som blir en följd av den mm.) kan man undra om det verkligen finns någonting gott bakom. Men enligt Guds mening kan man säga att det säkert finns ett budskap för mig och för dig.
3- Att Jesus såg härligheten när Judas hade gått kan betyda mycket. Judas som skulle förråda sin Herre presenteras i detta sammanhang som den person vars hjärta inte var med de andra lärjungarnas. Hans tankar, hans planer liknade inte deras. Efter krisen kommer säkert vårt samhälle att förvandlas, våra relationer blir annorlunda, vårt sätt att leva kommer att förändras.
4- När Judas hade gått antog Jesus en fadersroll. Han sa: ”Ännu en kort tid är jag hos er, mina barn.” Det var inte så ofta som Jesus fick använda detta uttryck (mina barn) till sina lärjungar. Ty de flesta var mycket äldre än han själv. Men när Judas hade gått tog Jesus på sig en fadersroll för sina lärjungar. Johannes, vars mål var, att i sina skrifter bevisa Jesu gudomlighet, lyfter upp detta, precis som han gjorde med Tomas bekännelse (Joh. 20). Men här var det Jesus själv som kallade sig fader inför sina lärjungar, medan dessa inte visste vad som egentligen höll på att hända. Det handlade om ”liv och död”.
Enligt dagens undersökningar har antalet människor som har sökt sig till Gud ökat kraftigt under den här svåra tiden. Trots att kyrkornas dörrar har varit stängda, har bibelförsäljningen ökat med ca 140% och nerladdningen av bibelappen har gått upp med ca 45%. En man beskrev situationen utifrån Jobs bok, där han såg en stolt Satan som sa till Gud: ”Ser du hur jag har lyckats stänga alla dina kyrkor genom bara ett litet virus?” Och Gud svarade: ”Du är inte klok, Satan! Har du inte sett att jag har startat en kyrka i vartenda hem?”
5- När Judas hade gått kom också Jesus med ett nytt bud: ”Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra.” Jesus visade på livets väg, den väg som tog honom från himlen till jorden. Vi brukar läsa i Bibeln: ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv” (Joh.3:16). Den väg som tog Jesus från tronen till jorden var kärlekens väg. Men den vägen hade Judas missat. Judas isolerade sig och tog sitt liv. Han missade livet. Avskild ifrån Jesus missar man livet. Utan Kristus saknar man den riktiga kärleken. Han är den stora kärleken.
”Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra”, fortsatte Jesus i sitt tal till lärjungarna, som var samlade vid ett och samma bord. Det gällde en utmaning om ett liv tillsammans, en stark och djup gemenskap med varandra. Det var den gemenskapen som gjorde att lärjungarna höll ihop för att vittna om den uppståndne Herren, trots förföljelserna. Det var också den gemenskapen som gjorde att våra förfäder, utan att vänta på att någonting speciellt skulle hända och utan att först se att missionskassorna skulle fyllas med pengar, satte igång missionsverksamhet här i Sverige och även i andra länder. Många begav sig ut i världen. Pengar samlades in, de fortsätter att samlas in och de skall fortsätta att samlas in.
6- När Judas har gått kommer det att vittnas om vår goda gemenskap. Judas närvaro skulle inte ge möjlighet till en riktig kärlek. Judas närvaro mitt ibland oss förstör vårt vittnesbörd. Men den kärlek som växte mellan lärjungarna utan Judas bar ett levande vittnesbörd. Jesus sa: ”Alla skall förstå att ni är mina lärjungar om ni visar varandra kärlek.” Vårt samhälle behöver idag ett starkt budskap, ett levande vittnesbörd från den kristna kyrkan. Alla skall förstå inte av tvång, inte på grund av våra höga rop från taket eller pampig reklam, utan genom vår kärlek att vi är Jesu lärjungar.
Vi måste veta att medan alltflera söker sig till Gud har också andra förlorat sin tro under krisen. Det är kanske meningen att den som skadar gemenskapens harmoni först måste bort. Men Guds vilja är att alla skall komma till frälsning.
Vägen till livet är kärlek
Som avslutning på denna predikan, vill jag betona att hela världen har varit nästan som död, med miljontals människor som har tvingats leva i karantän. Skolorna har varit stängda och släktingar har inte fått träffas på länge. Nu börjar vissa länder öppna sina samhällen, så att människor kan börja få vistas utomhus, även om många restriktioner fortfarande rekommenderas. Det ser ändå ut som att livet börjar återvända, mitt i både längtan, oro och ovisshet. I kyrkan blir det också dags att fundera på vilka verksamheter som vi kan behålla, vilka som skall prioriteras och vilka som kanske kommer att läggas ner. Det handlar om att helt tänka nytt i ett nytt liv.
Men det viktigaste på vägen till livet heter ”kärlek”. Jesus sa: ”Jag är vägen, sanningen och livet” (Joh.14:6). Den vägen jagar bort splittring, bekämpar alla möjliga motsättningar, sätter stopp på isolering, ensamhet och marginalisering som vårt samhälle lider mycket av idag. Den vägen måste vara grunden för kyrkans liv. Den vägen skapar enhet för alla kristna och leder till en gemenskap där alla finner sin plats i kärlek. I kärlek håller vi varandras händer i en djup och stark gemenskap, för ett nytt samhälle, en ny kyrka i en ny framtid.
Amen!
