Luk. 19:28 – 40
Efter att ha sagt detta gick han framför dem upp mot Jerusalem. När han närmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivberget, skickade han i väg två av lärjungarna och sade: ”Gå till byn rakt framför er. När ni kommer in i den skall ni finna en ungåsna som står bunden där, en som ännu ingen har suttit på. Ta den och led hit den. Om någon frågar er varför ni tar den skall ni svara: Herren behöver den.” De båda lärjungarna gav sig i väg och fann allt vara som han hade sagt. När de skulle ta åsnan sade de som ägde den: ”Varför tar ni åsnan?” De svarade: ”Herren behöver den.” Och de ledde den till Jesus och lade sina mantlar på den och hjälpte honom upp. Där han kom ridande bredde folk ut sina mantlar på vägen.
Då han närmade sig staden och var på väg ner från Olivberget började hela skaran av lärjungar i sin glädje ljudligt prisa Gud för alla de underverk de hade sett: ”Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden.” Några fariseer i folkmassan sade då till honom: ”Mästare, säg åt dina lärjungar att sluta.” Han svarade: ”Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa.”
Palmsöndagen
Det är en stor glädje för oss idag, att få fira en gudstjänst med mycket sång av Ing-Marie Janzon med språkkören och fin musik av familjen Eriksson. Det blir en riktig festdag och det får vi tacka Gud för.
För några veckor sedan startade Jesus en resa till Jerusalem. Han sa till sina lärjungar: ”Nu går vi upp till Jerusalem!” Det var inte första gången han skulle dit. Men den här gången blev den sista. Därför är den speciell, därför sa han det med bestämda ord: ”Nu går vi upp!”
Lärjungarna visste inte exakt vad som skulle hända. Men för Jesus var det dags för att visa världen Guds stora kärlek. Vägen han tog under den resan kallas av kyrkan för ”Kärlekens väg”. När någon älskar på riktigt, oavsett vad som händer eller vem som försöker förhindra det, fortsätter han/hon sin väg, eftersom det har med kärlek att göra. Jesu väg blev farlig och svår, men han bestämde sig för att gå den i alla fall, eftersom den handlade om kärlek.
På vägen försökte Jesus förklara för sina lärjungar vad som skulle hända i Jerusalem. Det skulle bli prövningar, det skulle behövas en kämpande tro, eftersom hela resan skulle handla om en kamp mot ondskan. Men lärjungarna fastnade vid en annan del av Jesu budskap, nämligen Guds rike. Jo, resan hade också med Guds rike att göra. Men lärjungarna tänkte mest på de poster som de skulle få i Guds rike. Så kan man förstå Zebedaios söners bekymmer. Så kan man också tolka vissa prioriteringar som vi gör i livet.
I dagens text har de nått målet. Jesus och lärjungarna tågar in i Jerusalem. Det blev ett stort evenemang som alla fyra evangelisterna berättar om. Det var en riktig fest. I mitt hemland (Kongo) går man in i kyrkan med palmblad i handen idag, precis som våra söndagsskolbarn har gjort med kvistarna i handen.
För israeliterna var det en uppfyllelse av Jesajas profetia: ”Frukta inte, dotter Sion. Se din konnung kommer, sittande på en ungåsna!”
Men vad kan det betyda för oss idag? Låt oss stanna upp vid några fakta och ord.
- Gå in i byn!
Det var Jesu order till ett par lärjungar. Det som vi kan lära oss här är att när Jesus vill uppenbara sig för oss, vill han att vi själva också skall medverka. Han vill inte göra någonting för oss utan vår medverkan. När han ber dig göra någonting blir det kanske början på ett stort evenemang som han vill att du också skall få vara med om. Du får bara lyda.
- En ungåsna
Valet av en ungåsna talar bl.a. om ödmjukhet. Men ofta när Gud ger oss ett tillfälle att få medverka i någonting som han gör brukar vi förvandla det till vår egen ära. Här läser vi att lärjungarna fann allt vara som Jesus hade sagt. Det vill säga att Jesus vet vad han gör med och för oss. Vi får bara lyda hans ord och resten är klart. Idag blir det kanske din dag och Jesus behöver just dig.
- Ta den och led hit den
Det var den andra ordern som lärjungarna fick av Jesus. Idag är det många förkunnare, många Guds tjänare som leder folk till sig själva, i stället för att visa dem vägen till Jesus. Vår roll som Guds tjänare är inte att vi skall bli kända. Vi skall inte tala mycket om oss själva, utan vi skall leda folk till Jesus. När han skickade ut sina lärjungar, sa han till dem:
”… Gör alla folk till MINA lärjungar”. Tyvärr har vi ibland verkat för att få egna fanatiker, egna anhängare osv. Idag finns det också många som dras till stora möten inte för att höra Guds ord, utan för att lyssna på en viss talare. Hoppas att du inte kom hit för Josefs skull, utan för Jesus. Jag är här bara för att visa vägen till Jesus, till det frälsande korset. Det handlar om vägen till korset.
- Herren behöver den
Det var svar på frågan ”Varför tar ni åsnan?” En gång var jag i en kyrka som hade planerat en aktivitet där man behövde flera bilar. Då sa pastorn i sina meddelanden under gudstjänsten: ”Imorgon kl. 10.00 vill jag se kyrkans alla bilar här!” Efter gudstjänsten frågade jag honom hur många bilar församlingen hade. Jag skulle förresten efterträda den pastorn i tjänst. Hans svar var: ”Du får se imorgon!” När den dagen var kommen räknade jag till ca 20 bilar. Då sa han till mig: ”Allt det som tillhör Guds folk, det tillhör Gud själv!” Jag vet inte hur du skulle reagera om jag skulle säga det här idag. Min fråga är: Hur mycket är du beredd att låna ut till Herren? Det kan handla om det materiella, om din tid eller om någonting annat.
I min kultur säger man att Gud aldrig behåller någonting som man har lånat ut till honom. När han ger tillbaka skänker han med en välsignelse. ”Herren behöver den!” Det som du räknar som ditt, det är det som Herren behöver nu.
- Hosianna
Lukas använder inte det begreppet. Hans sång är litet annorlunda, jämfört med den som vi är vana vid. ”Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden.” Det blir en blandning av Hosianna-sång och Änglarnas sång när Jesus föddes. Begreppet ”Hosianna” som de andra evangelisterna använder handlar bl.a. om en bön, men också om ett jubelrop om någonting som man har längtat efter under en lång tid. Det blev en tacksamhetssång.
Här vill Herren också ge dig någonting som du kanske har längtat efter i många år. Men hur reagerar du om du skulle få det? Som jag tidigare har påpekat så skall äran inte bli vår, utan Guds.
- Tyst
I allt det som händer i samhället, även i kyrkan, finns det de som blir glada och andra som inte tycker om det. Dessa vill tysta andra. Men Jesus säger: ”Om de tiger kommer stenarna att ropa”. Är du någon som försöker tysta goda saker som händer till Herrens ära, skall du veta att Herren kan använda ”döda” stenar att tala ännu högre. Har du blivit tystad av någon, skall du också veta att Gud kan använda andra röster för att tala om och för dig. Men här skall vi också veta att ingen skall tro att om han/hon inte gör det som skall göras så kommer ingen annan att göra det. Gud kan använda även stenar. Det betyder att vi skall vara ödmjuka och tacksamma för det som Gud låter oss göra till hans ära.
- Slutet på resan är början på en ny resa.
Nu har Jesus och lärjungarna nått målet, Jerusalem. Men för Jesus var det inte slutet. En ny resa börjar. Det är den som heter ”Vägen till korset”. Efter den kommer en annan resa: ”Vägen till livet”. Det vill säga att den kristna tron, det kristna livet, är en ständig resa. Sökandet fortsätter tills vi når det slutliga målet, Jesus. De andra målen som vi når är bara ”strävandemål”. Så fort vi har nått dem börjar sökandet mot ett nytt mål. Den sökande tron är den som når målet.
Välkommen till påskveckan
För att avsluta denna predikan vill jag bjuda er alla till våra andakter under påskveckan. Måndag till onsdag börjar vi kl. 18.00. Vi kommer att läsa texterna enligt Markusserien, trots att det är Lukasserien som gäller i kyrkoalmannackan i år. Men vi vill lyfta fram Equmeniakyrkans Markusår. Torsdag möts vi för en Getsemanestund med nattvard. På långfredagen firar vi gudstjänst kl. 11.00, sen blir det uppståndelsegudstjänst på söndag, med sång, musik och nattvard.
Det betyder att vi har börjat idag med fest, sedan kommer det svåra innan vi avslutar med jubel.
Fest – lidande – Jubel eller Jubel – svårigheter – Seger. Detta kan vara en god tanke att ha med idag. Kanske befinner du dig mitt i lidandet/svårigheterna nu. Men tänk då på att jublet/segern kommer. Om du har en stunds fest nu så tänk på att det kan komma svårigheter, även om ingen önskar det. Men det viktigaste är att slutet blir uppståndelsens Jubel.
Amen!
Palmsöndagen
20180325
Predikan av pastor Josef Nsumbu
