Lukas 19:37-40
Temat för Tacksägelsedagen är ”Lovsång”. Tacksamhet och lovsång går hand i hand. Texten från Lukas kap 19 är en del av det vi läser på första advent och på palmsöndagen om Jesu intåg i Jerusalem.
Lukas beskriver att det är lärjungarna som plötsligt blir så glada och överväldigade av alla underverk de varit med om och att de högljutt utbrister i lovsång: ”Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn. Fred i himlen och ära i höjden!”
Vi känner igen orden från änglarnas lovsång när Jesus föds! Vi har bilden i livsträdet i kyrkans fond – klockorna och stjärnan.
Lukas 2:13 skriver: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt”. Först ära Gud! Sen fred på jorden.
Tänk om fredspriset skulle gå de som ärar Gud!
Vilka under hade lärjungarna sett?
Lukas berättar om när Jesus botar sjuka, uppväcker döda, stillar stormen,
ger mat åt fem tusen, får fisk i mängd, tar med några lärjungar på förklaringsberget och där hör de Guds röst. Han behandlar kvinnor och barn på ett nytt sätt och undervisar om Guds rike genom liknelser så att de häpnar.
Om lärjungarna tänker på detta och pratar med varandra om det, är det inte så konstigt att de brister ut i lovsång. Några av de här händelserna har vi i också livsträdet:
Vi ser allt folket och att Jesus står mitt ibland dem och undervisar.
Vi ser de fem bröden och de två fiskarna som mättar fem tusen män plus kvinnor och barn .
Vi ser de12 korgar som blev över med rester!
Vi ser fisknätet och den stora fångsten. Lärjungarna hade fiskat hela natten och inte fått någon fisk. Så säger Jesus till dem att lägga ut på djupet och de får massor av fisk.
Säg åt dem att sluta! Sjung inte så högt! Ge inte Gud äran.
Så glad och upprymd får man inte vara tycker en del. De protesterar.
Men Jesus tar inte emot protesterna. Han hänvisar till en profetia i Habakuk och säger att om ”de tystnar kommer stenarna att ropa.”
Om ”stenar som ropar ”förklarar Linda Alexandersson sin bok
Möte med Lukas, där hon berättar om sammanhanget. Se sid 228
Linda Alexandersson kommer till oss i slutet av oktober och talar om Markus evangelium.
Jesus bejakar lovsången och att Gud ska ha äran. Det har vi flera exempel på i Guds ord. Markus 6.41 ”Han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och läste tackbönen”. Se igen bilden på livsträdet. Det lilla räckte till så många och blev över! 12 korgar!
I Mark 14:22 har vi instiftelseorden till nattvarden ”medan de åt tog han ett bröd, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem…” v 26 ”När de hade sjungit lovsången, gick de ut till Olivberget.”
För Jesus var det självklart att ära Gud och att tacka Gud för maten.
I min värld är tacksägelsedagen skördefest. Jag är uppväxt på landet på ett litet jordbruk. Vi var helt beroende av skörden för mat till både människor och djur.
I vårt stora missionshus mitt ute på landet var det alltid skördefest på hösten. Då dekorerade man med säd, rotsaker och blommor och vackra löv. I vårt bondesamhälle kändes det helt naturligt, eftersom vi visste att hur vi än jobbade med att bereda jorden, så och skörda, så var vi helt beroende av att Gud gav växten. Och vatten! Jag minns varma torra somrar när vi fick köra till sjön med trävattentunna och hämta vatten till djuren. Det var ett slitigt jobb, men helt nödvändigt. Min pappa böjde knä varje kväll och tackade Gud för dagen och bad att arbetet på gården skulle bli välsignat.
Mat på bordet tar de flesta av oss för givet. Har vi bara pengar så kan vi köpa maten, tänker vi. Så är det inte, utan mat är en Guds gåva. Inget av det vi äter kan vi skapa från grunden varken det vegetariska eller det från djuren. Kommer ni ihåg i våras då salladen frös i södra Europa och grönsakashyllorna var tomma i våra affärer? Har ni märkt att det blev nästan ingen frukt alls i år hos oss i Mälardalen? Blommorna på fruktträden frös i maj. Och den här veckan har vi pratat mycket om vatten i Eskilstuna och om man bor innanför eller utanför kartan. Dvs om vattnet behöver kokas eller om det är ok.
I boken ”Det händer när du vilar” skriver Tomas Sjödin
Måltiden är ett mysterium som skapar ödmjukhet. Varje gång vi sätter oss vid matbordet bekänner vi egentligen att vi inte är gudar som klarar oss på egen hand i den här världen. Vi är beroende av så många andra faktorer och så många andras liv för att kunna leva: solen, fotosyntesen, förmultningen, jorden, vatten, bin kycklingar, får, kor, trädgårdsmästare, slaktare, kockar, vänner och en massa för oss okända människor”
Att tacka Gud för maten är att ära Gud. Det borde vara självklart för oss.
”Det är bara du farmor som säger så där innan vi äter” sa ett av mina barnbarn häromdagen. Jag bad bordsbön med dem och sa ”Tack gode Gud för maten. Amen.” Så fick vi ett samtal om varifrån maten kommer. Att vi kan laga maten men inte skapa den. När pappan kom hem på kvällen och vi ätit sa han: Nu får du tacka farmor för maten. Och barnet svarade: Eller tacka Gud!
Jag har försökt bli mer trogen i att tacka Gud för maten och genom det ge Gud äran.
Tänk om vi kunde bli fler som bestämmer oss för att återta den goda vanan att be bordsbön och tacka Gud för maten. Gud som är Skaparen!
Tacksägelsedagen – skördefest – tema lovsång.
Episteltexten för idag från Kol 3:16-17 ger oss vägledning hur vi kan hjälpa varandra rent praktiskt:
”Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all vishet. Lär och vägled varandra med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan. Låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i herren Jesu namn och tacka Gud fadern genom honom.”
Vi får öva på detta och uppmuntra varandra.
Men det är långt ifrån alltid som vi spontant känner tacksamhet eller lovsång i våra hjärtan. Livet kan vara så svårt att vi bara orkar klaga.
I verserna efter dagens text läser vi om hur Jesus gråter över staden Jerusalem. Han var också ledsen.
I Bibeln finns både klagan och lovsång. Psaltaren har många lovsånger men också mycket av klagan och det finns en hel bok som heter Klagovisorna.
Gud tål att höra på vår klagan och vår sorg och han vill att vi ska vara uppriktiga och äkta.
Jag tänker att det kan finns skäl till klagan, men att det samtidigt alltid finns det som vi kan tacka för. Vi är sanna om vi kan uttrycka både och.
I Klagovisorna 3: 21 står det ”Detta vill jag tänka på, och detta vill jag hoppas: Herrens nåd är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut på hans barmhärtighet. Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet. Herren är min del, det säger min själ mig. Därför vill jag hoppas på honom.”
Vi kan öka vår tacksamhet genom att vilja och välja att tänka på
Guds nåd, Guds barmhärtighet och Guds trofasthet som inte beroende av mina känslor eller omständigheter.
Det är ett löfte att nåden är ny varje morgon.
På samma sätt kan vi vilja välja att göra gott mot varandra igen och igen.
Nu har det varit Världens barn insamling och jag såg galan i fredags kväll på TV.
Jag kände mig så tacksam för allt det goda som kom fram i programmet. Tänk så många barn som fått och får hjälp genom insamlingen och att pengarna når fram. Jag är så tacksam att vi i vår församling och stad får vara en del av detta. Stort tack till er som stått med bössorna och jobbat med Världens barn konserten i veckan. Stort tack till er som gett och stoppat en slant i bössan. Det kan betyda att många barn får mat för dagen rent vatten, sjukvård och skolgång.
Det behövs nya underverk för att rädda människor från svält och utsatthet. Vi som har får dela med oss till de som behöver.
Vi får inte bara ge utan vi får ta emot också:
Jesus säger att ”Människan ska inte leva bara av bröd utan av varje ord som utgår ut Guds mun” Matt 4:4.
Gud har öppnat vägen till frälsning genom Jesus. Se igen på livsträdet: korset och blodsdropparna. Famnen är öppen:
Vi möts med budskapet, evangelium:
Jag älskar dig!
Jag förlåter dig!
Maten är klar! Välkommen till Guds bord!
Så älskade Gud välden att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Joh 3:16
Vi får ta emot Hjälparen – duvan högst upp är symbol för den Heliga Anden som vill ge oss kraft och vägledning.
Visst har vi anledning att sjunga lovsång!
Låt oss be:
Tack för livet du gett oss alla.
Tack för skörden och vattnet.
Tack för samhörigheten, det vi får ta emot och det vi kan ge vidare
Tack Jesus att du är vägen, sanningen och livet
Tack för att jag får följa dina fotspår.
Tack för att våra fotspår kan ha stor betydelse för andra.
Amen.
Tacksägelsedagen 8 oktober 2017
Predikan av Catharina Dahlén
