Mark.1:12-13
Anden drev Jesus ut i öknen, och han var i öknen fyrtio dagar och sattes på prov av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.
1Mos.3:1–13
Ormen var listigast av alla vilda djur som Herren Gud hade gjort. Den frågade kvinnan: ”Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården?” Kvinnan svarade: ”Vi får äta frukt från träden, men om frukten från trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte! Gör ni det kommer ni att dö.” Ormen sade: ”Ni kommer visst inte att dö. Men Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kunskap om gott och ont.” Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man, som var med henne, och han åt. Då öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och band dem kring höfterna.
De hörde Herren Gud vandra i trädgården i den svala kvällsvinden. Då gömde sig mannen och kvinnan bland träden för Herren Gud. Men Herren Gud ropade på mannen: ”Var är du?” Han svarade: ”Jag hörde dig komma i trädgården och blev rädd, eftersom jag är naken, och så gömde jag mig.” Herren Gud sade: ”Vem har talat om för dig att du är naken? Har du ätit av trädet som jag förbjöd dig att äta av?” Mannen svarade: ”Kvinnan som du har ställt vid min sida, hon gav mig av trädet, och jag åt.” Då sade Herren Gud till kvinnan: ”Vad är det du har gjort?” Hon svarade: ”Ormen lurade mig, och jag åt.”
Inledning
Idag är det första söndagen i fastan. Här vill jag med denna predikan avsluta den serie predikningar som jag startade den 12 februari, då texterna handlade om ”Nåd och tjänst”.
Jesus som var född i Betlehem hade kallat sina lärjungar och han höll på att göra dem redo för missionstjänst. Så vill han också göra med dig och mig. Liksom varje anställd behöver veta hur mycket lön han får i månaden så undrade även lärjungarna vad de skulle få. Jesus svar blev: ”Evigt liv!”
Jesus utrustade dem med Guds ord. Det var det vi talade om den 19 februari, då vi även påmindes om att det är femhundra år sedan Martin Luther startade reformationen, med Guds ord som grund. Det vill säga att Guds ord skall vara vår grund i allt det vi gör.
I söndags var det fastlagssöndagen och evangelietexten handlade då om att det var dags för Jesus och hans lärjungar att bege sig till Jerusalem för den sista kampen. Men lärjungarna verkade inte förstå vad som väntade dem i Jerusalem. Medan Jesus talade om hur han älskade dem och hela världen, att han hade bestämt sig för att dö för dem, var lärjungarnas tankar mest inriktade på den seger som Jesus hade lovat dem: Uppståndelse och en plats i Guds rike. Det sistnämnda var det viktigaste för dem. De ville då veta mer: ”Vem blir den störste där? undrade de.
Men resan till Jerusalem eller till segern är lång och är en kamp i sig.
Då har vi fem saker att lära oss idag:
- Vi har en fiende.
På väg till Jerusalem får lärjungarna lära sig mer. Man kan också tala om att det var en påminnelse om allt det som Jesus hade sagt till dem. De måste vara beredda på prövningar.
Men varifrån kunde dessa komma?
Dagens texter talar om Satan. Fyrtio dagar var Jesus i öknen bland de vilda djuren. Där sattes han på prov av Satan. Under sin vistelse i Eden sattes också Adam och Eva på prov av ormen, Satan. Vem är Satan?
Jag vet att temat ”Satan” är ”impopulärt” i Sverige, särskilt bland nutidens människor. Men jag vill berätta om professor Kitikila (som nu är död), en av mina kollegor på Teologiska Fakulteten vid det Protestantiska Universitetet i Kinshasa, som undervisade i slutet av 1990-talet i ämnet ”Satanologi”. Syftet var att tillsammans med studenter samla så mycket information som möjligt om den som man kallar Satan, eftersom man skall lära känna fienden, tyckte han, för att kunna besegra honom.
När man läser Bibeln märker man att den personliga onda makten (Satan) i tillvaron nämns vid en mångfald namn, som visar olika sidor av hans natur och väsen samt verksamhet. Bland dessa namn kan man nämna Satan (1Krön.21:1, Matt.4:10, Upp.20:2), åklagare (Job 1-2), Djävulen (Matt.4:1,5,11), Beelsebul (Matt.12:24), Beliar (2 Kor.6:15), den onde (Matt.13:19, Ef.6:16), ovännen (Luk.10:19), frestaren (Matt.4:3, 1 Tess.3:5), denna världens furste (Joh.14:30, 16:11), denna tidsålders gud (2Kor.4:4), fursten över luftens härsmakt (Ef.2:2), den gamle ormen (Upp.20:2), draken (Upp.13:4, 20:2), de onda andarnas furste (Matt.9:34, Mark.3:22), fördärvaren eller Abaddon på hebreiska och Apollyon på grekiska (Upp.9:11), de troendes vedersakare (1Pet.5:8), mandråpare, lögnens fader (Joh.8:44).
Satan har många namn och är svår att beskriva, en obegriplig varelse. Från början var han en ängel och bar namnet Lucifer. Men av alla hans namn är Satan och Djävulen de vanligaste.
Vi skall inte göra en studie om Satan eller Djävulen idag. Men jag vill bara säga att fienden finns. Där ett plus finns hittar man också ett minus. Där man har det goda ser man också det onda ganska nära. Vi har en fiende!
- Prövningarna finns
”Prövningens stund” är ett ämne som påminner oss om den ständiga kamp som vi har i livet. Varje dag vi får är en gåva, men den är också en kamp. Det kan låta skrämmande. Men så är verkligheten. Ibland har vi det lätt på många sätt och vis, men ibland är livet svårt. Man kan tänka sig ett liv utan bekymmer. Men jag undrar om ett sådant liv går att leva här på jorden. Prövningarna kommer vare sig vi har det bra eller jobbigt.
Dagens gammaltestamentliga text och evangelietexten handlar om två händelser som ägde rum på två olika ställen i två olika sammanhang.
Adam och Eva levde i en trädgård med många frukter. De saknade nästan ingenting. Jesus däremot befann sig i öknen, en ödemark, torr, tom. Han levde där med vilda djur och fick ingenting att äta. Vi märker att prövningar kan komma vare sig man lever i nöd eller i överflöd. Man skulle kunna säga att man kanske har mindre prövningar när man har ett ”lagom” liv, om man skall tänka svenskt. Men hur kan man få ett ”lagom” liv? Detta är en svår fråga som vi kan fundera på.
Just nu märks det att under vår tid orsakas de flesta konflikter av ekonomiska intressen. Det handlar om Eden och öknen. Alla vill leva i Eden och många är de som tvingas söka sig ett liv i öknen bland vilda djur. Men prövningarna följer alla människor.
Eden kan också betyda den tid du känner dig helt ok, du har det bra. Och öknen kan tolkas som de stunder då du har det jobbigt. Prövningarna följer oss överallt. Det går inte att undvika dem. Frågan blir då: ”Hur kan vi klara dem?” ”Finns det någonting som kan hjälpa oss kämpa mot livets prövningar?”
- En prioriteringsfråga
Det är viktigt att först veta vad prövningarna brukar bero på. Bland alla träd som växte i Edens lustgård fanns ett som Adam och Eva inte fick äta frukt av och ett annat vars frukter kunde ge dem evigt liv om de hade ätit frukt av det. De åt diverse frukter och livet var så gott att de inte tänkte på det träd vars frukter kunde ge evigt liv. Så kan det också bli med oss när vi är ”hemmablinda.” Det handlar om prioritering. Det är viktigt för oss att ibland stanna upp litet och fråga Gud: ”Vad är det som är det viktigaste för mig just nu?”
Jesus i öknen prioriterade bönen. Enligt Matteus och Lukas fastade Jesus i öknen. Vad är fasta? I Fastan ser man återhållsamhet och bön. Fasta är frivilligt (inte obligatoriskt) avståndstagande från mat, dryck, vila, sömn, umgänge med människor och annat som tillhör livets behov. Den kan praktiseras enskilt eller kollektivt. Enligt Bibeln kan fastan inte vara ett mål i sig. Man kan fasta i förbindelse med bön. Man kan fasta p.g.a. sorg. Fastan kan också bli ett tecken på vår sorg över synd, under sjukdom, krig och olyckor, före stora avgöranden osv. När det gäller längden kan fastan vara en natt, tre dagar, sju dagar, tre veckor, fyrtio dygn, två dagar i veckan, i fjärde, femte, sjunde och nionde månaden osv.
Fastan missbrukas när den används för att synas from inför människor eller som ett medel att göra sig själv rättfärdig inför Gud. En rätt fasta för med sig många välsignelser. Den ger människan herravälde över kroppen och dess krav. Den skänker auktoritet och makt i andens värld, till välsignelse och hjälp för plågade och bundna människor (Mark.9:29). När det gäller en rätt fasta, har Jesus gett löftet i Matt.6:18: ”Då skall din Fader, som ser i det fördolda, belöna dig.”
Det handlar inte om ett tvång. Vi måste inte fasta. Men Jesu fasta visar oss att han prioriterade bönen i stället för mat eller makt och ära.
- Prövningarnas hemlighet
Ormen kom till trädgården. Som jag just har sagt är namnet ormen ett av Satans namn. Bibeln säger att ormen var den listigaste av alla vilda djur som Herren hade gjort. När jag var liten undrade jag varför Gud hade skapat sådana listiga djur som ormar. Men vi vet nu att varje skapelse har sin roll att spela här på jorden. Man hör talas om råttor och möss som ökar även i Sverige. En lösning på detta problem är att få in ormar i de drabbade områdena. På kort tid kommer då råttorna att försvinna.
Vad jag vill komma till är att i listigheten finns lögnen. När ormen/Satan kom till människan började han tala med henne om det förbjudna trädet. ”Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården?” På den frågan är svaret nej, eftersom detta inte var det som Gud hade sagt. ”Ni kommer visst inte att dö,” fortsatte ormen.
De dog säkert inte efter att de hade ätit av det förbjudna trädet. Man skulle alltså kunna säga att det nästan var sant. Men det var bara halva sanningen, eftersom de blev dödliga, och idag finns de inte kvar vid liv.
Till Jesus sa Satan: ”Om du är Guds son, så befall att de här stenarna blir bröd” (Matt.4:3). ”Om du är Guds son,” fortsatte han, ”så kasta dig ner. Det står ju skrivet …” Där hittar man också en halv sanning, eftersom sammanhanget inte var rätt. Prövningens hemlighet är ”halva sanningen”. Det är en matematisk fråga: ½ sanning + ½ sanning = en stor lögn. Liksom en rutten apelsin kan orsaka förruttnelse av många andra apelsiner i dess närhet, så kan också prövningens lögn göra att hela den halva sanningen ”ruttnar”. När man blandar ett halvt glas rent vatten med ett halvt glas smutsigt vatten blir allt vattnet smutsigt, orent.
- Gud är nära
I Eden hörde Adam och Eva Herren Gud vandra i trädgården. Han var så nära. I öknen såg Jesus änglarna betjäna honom. Gud var också med honom. Det vill säga Gud aldrig lämnar oss ensamma. Han är alltid nära även när vi prövas. Därför skrev Paulus: ”Era prövningar har inte varit övermänskliga. Gud är trofast och skall inte låta er prövas över förmåga: när han sänder prövningen visar han er också en utväg, så att ni kommer igenom den” (1Kor.10:13).
Låt oss fortsätta vår vandring med Jesus på kärlekens väg, mot Jerusalem, liksom vi fortsätter livets resa. Prövningarna finns, men segern är vår, eftersom Gud alltid är oss nära.
Amen!
Första söndagen i Fastan
Predikan av pastor Josef Nsumbu
2017-03-05
