Matt. 7:13-14
Jesus sade: ”Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.”
Förord
Ni blir säkert förvånade att få se mig stå här, eftersom jag har semester. Rolf Svannerö som skulle predika idag är sjuk. Låt oss tänka på honom och be för honom. Jag fick hoppa in och som vanligt är det roligt att få komma till gudstjänsten och samtala om Guds ord. Tack att du är med och lyssnar till den här predikan!
Dagens tema är ”Andlig klarsyn”. Själva uttrycket kan ha en märklig klang i mångas öron. Detta tema brukar i kyrkoårets kalender infalla på en söndag mitt i sommaren, då många är bortresta och missar det som jag snarare skulle kunna kalla ”undervisning” i stället för predikan. Även om alla söndagar är viktiga, så kan det kännas lite olyckligt att många är borta när vissa teman tas upp, då Andlig klarsyn, t.ex., hör till något av det viktigaste vi behöver utveckla i den kristna gemenskapen. Ty, hela livet står vi inför många val, olika ställningstaganden och beslut som skall fattas och olika budskap. Vi behöver andlig klarsyn.
För två år sedan talade jag, under det här temat, om den förvirring som dagens människa ställs inför, när det nästan varje dag bildas nya kyrkor. I det lilla Sverige talade man då om över 9000 kyrkor på bara tio miljoner invånare. Varje kyrka kommer med sin bild, sitt budskap, sin identitet. Somliga vill ödmjukt att Gud ska leda dem till hedningarnas frälsning, medan andra, stolt vill att alla andra kyrkor skall lyssna bara på dem och göra precis som de gör och se ut exakt som de själva ser ut. Vi märker då att vi behöver ”andlig klarsyn” under vår tid.
Förra året talade jag om ordet, Guds ord, som bör vara nyckeln till vår andliga klarsyn. Jag betonade att kyrkan inte skall betraktas som vilken förening som helst. Liksom Guds ord fick spela en stor roll för 500 år sedan, när reformationen kom igång i den kristna kyrkan, måste vi, även under vår tid, se till att Ordet lyser för våra fötter och att det blir ett ljus på vår stig och ger oss andlig klarsyn.
Vi kan idag ställa oss frågan om vad andlig klarsyn kan vara för något. Daniel Ringdhal, en författare med pingstkyrklig bakgrund har ställt sig den frågan vad ”andlig klarsyn” är för någonting. I sitt svar delar han upp uttrycket i dess beståndsdelar och kommer fram till att ”det handlar om att se klart i andliga frågor”.
Men vi vet alla att det inte är lätt att begripa allting som handlar om det andliga. Det var säkert det som gjorde att lärjungarna ofta hade svårt att begripa vad Jesus ville meddela dem, särskilt när han talade i liknelser.
På berget höll Jesus ett långt tal när han skulle börja sin verksamhet. Talets innehåll var så rikt och djupt att många teologer brukar betrakta det som en programförklaring. Han talade om saligprisningar, om lagen, om kärlek, om bön och fasta, om relationer till myndigheter, om skattefrågan, om pengar, om de kristnas roll i världen, om relationer människor emellan och om falska profeter.
Dagens evangelietext är en del av det talet. Han visste hur vi människor uppfattar vissa saker. Ofta dras vi dit många går och tror att det är den rätta vägen. Men här introducerar han en annan tolkning: ” Den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet”, säger han ”och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.”
Detta verkar strida mot det som betonas mycket i alla länder här i väst, nämligen demokrati.
När det demokratiska systemet började i Grekland definierades det som majoritetens röst. Många uttryck uppstod för att stödja det, t.ex.: ”Folkets röst är Guds röst” (La voix du peuple c’est la voix de Dieu). Men så småningom visade det sig att den tolkningen betyder att demokratin egentligen bara är majoritetens ”diktatur”. Dessutom har folkmassan ingen själ, säger man, eftersom många människor följer sina ledare utan att riktigt veta varför de gör det. Det kan handla om fanatism, om vänskap eller om släktskap.
Även om släktskap kan vara viktigt för en församlings biologiska tillväxt, är jag tacksam att vår församling bygger på en samling av folk från olika håll och med olika kulturell bakgrund.
För att ge demokratin en bättre inriktning kom man på att börja tala om att inte ”diskriminera” minoriteter. Men vägen är fortfarande lång innan man uppnår det som Jesus menar, att minoriteten kan ha rätt, medan majoritetens väg kan vara dålig.
Andlig klarsyn kan handla om att inte välja det som majoriteten verkar tycka, det som många eller de flesta kanske är vana vid, utan det jag förstår att Gud vill att jag ska göra. Ytterst är det frågan om att ha en världsbild som är förankrad i Bibeln, menar pastor Kjell Axel Johanson i en artikel som har publicerats under veckan i Dagen under rubriken ”Världsbild som ger andlig klarsyn”.
Här gäller det att ställa sig frågan: Är det rätt eller fel det jag gör? Det handlar om att bekämpa den uppfattning som bygger på att jag själv måste göra som alla andra gör. Det som ingen annan gör, skall inte jag heller göra.
För en kristen skall allting handla om ”vad Gud vill att jag skall göra? Jag gör det som Bibeln rekommenderar mig att göra”.
De två verser som är dagens evangelieläsning ligger mellan två viktiga ämnen som Jesus tog upp i sitt tal. Först talade han om att inte döma. Han avslutade den delen med orden: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger”. Det ämne som kommer efter dagens rekommendation i Jesu tal handlar om falska profeter. Det börjar med dessa ord: ”Akta er för de falska profeterna …”
Det vill säga Jesus vill utmana oss till respekt för varandra samt till att inte acceptera vad som helst eller vem som helst.
Idag är det många talare som drar mycket folk. Ibland räcker det att man hör namnet på en sådan person för att stora skaror ska samlas. Det är bra. Men är det verkligen så att man också får det man behöver av att lyssna till dem?
Många är de som ibland undrar om de verkligen är på rätt väg, när de ser många andra runt omkring som har en annan uppfattning än vad de själva tror på. Men Paulus kommer med svaret när han skriver så här: ”Anden själv vittnar tillsammans med vår ande om att vi är Guds barn” (Rom. 8:14-17). Det vill säga att det först och främst är du själv som kan veta om Gud verkligen är med dig i det du gör och det du är. Med andra ord, du är det första vittnet om dig själv.
Politiskt har det också blivit så att alla länder vill agera på samma sätt. Det är bra. Men det vi har upplevt med t.ex. flyktingfrågor kan väcka många frågor. Är det så, att för att ett land gör på ett visst sätt, så skall alla andra länder göra samma sak? Skall man inte göra det goda som man har möjligheter att göra, även om andra länder inte kan/vill göra det goda?
Jeremia säger: ”Om ni verkligen handlar rätt mot varandra, om ni inte förtrycker invandraren, den faderlöse och änkan, inte låter oskyldigt blod flyta på denna plats och inte skadar er själva genom att följa andra gudar, då skall jag bo bland er på denna plats i det land som jag gav åt era fäder från urminnes tid och för all framtid” (Jer. 7:1–7).
Andlig klarsyn handlar om att hela tiden ställa sig frågan:
- Vad vill Gud med mig?
- Vad vill Gud med mitt liv?
- Vad vill Gud att jag skall göra?
- Hur Gud vill att jag skall se ut?
Amen!
Låt oss be:
Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.
Amen!
8:e söndagen efter Trefaldighet
2017-08-06
Predikan av pastor Josef Nsumbu
