Johannesevang. 16:23-33
En människa möter många situationer under sin livsvandring. Jag brukar känna mig riktigt glad när jag hör barn leka ute på gatan. Jag hör spontana tillrop och pärlande skratt. Jag minns då min egen barndom som väl får karakteriseras som lycklig. Mina föräldrar höll ett vakande öga på oss syskon och gjorde vad de kunde för att stötta oss.
Men livet är inte lika för alla barn. Jag såg filmen ”Tusen bitar” som skildrar Björn Afzelius livsresa och fäste mig på ett smärtsamt sätt vid hans egen beskrivning i låten Ikaros.
När jag tänker tillbaka på min barndom
ser jag skräckbilder tydligast av allt.
Ja, de gånger de skrämde eller slog mig
är de minnen som hårdast sitter fast.
För som barn tar man kärleken för given;
Allting annat är mot ens natur.
I den stund man tar steget ut i livet
är man bara ett tillgivet djur.
Som barn tar man kärleken för given, allting annat är mot ens natur. Ja, så borde väl livet alltid fungera önskar säkert både du och jag.
Nu vet vi att livet är besvärligt, ja rent utav djävulskt för miljontals människor. Rapporterna om krig, fattigdom, förföljelse, åsiktsförtryck o.s.v. möter oss varje dag i våra media. Det är frestande att ge upp, att blunda, att inte se de orättfärdigheter som utövas inför faktiskt öppen ridå. Livslögner blir vår modersmjölk.
Hur var det? Hade vi inte en rubrik för den här söndagen? Jo, hjälparen kommer. Då kan vi ansluta oss till glädjeuttrycken i Jesaja 52:7 för där växer hoppet till jubel med poetisk äkta känsla . –Härligt är att höra budbärarens steg när han kommer över bergen, han som bär bud om seger, som ropar ut goda nyheter, bär bud om räddning och säger till Sion: Din Gud är konung!
Johannesevangeliet är bakgrunden till dagens tema. Det skiljer sig i språk och stil från de tre andra evangelisternas beskrivningar av Jesu liv. Vi finner här ett begränsat antal centrala ord som ofta återkommer på ett tydligt symboliskt och reflekterande sätt. Tro, kärlek, evigt liv, härlighet, vittnesbörd, tecken, ljus och sanning. De här orden beskrivs på ett sätt som gör att vi aldrig blir färdiga med texten. Så är det med Guds ord, det lever vidare inom oss och förändrar vår förmåga att se, förstå, uppleva och inte minst ge oss förmåga att handla, verka efter bibelordet. I king James bibelöversättning från 5:te Mosebok kan vi läsa –And as thy days, so shall thy strength be. Lina Sandell gjorde troligen en rak översättning till svenska och då blev ordalydelsen –Som din dag så skall din kraft och vara. Vi anar om jag är så där svenskt försiktig att Guds Ord lever med och inom oss över tidsrymder, kultur- och språkgränser. Nutida lärjungar älskar och blir älskade genom det som fanns i begynnelsen, nämligen Ordet hos Gud.
Johannes beskriver relationen mellan Gud och Jesus genom ordparet Fadern och Sonen. Jesus berättar själv på det sättet genom sitt liv vem Gud är. I Johannesevangeliet presenterar Jesus sig med de sju kända ”Jag är-orden”. Jag är livets bröd, jag är världens ljus, jag är grinden, jag är den gode herden, jag är uppståndelsen och livet, jag är vägen sanningen och livet, jag är den sanna vinstocken och min fader är vinodlaren. Hos evangelisten Johannes finns ett tydligt syfte med texten. Du skall tro att Jesus är Messias , Guds son, och genom att tro skall du ha liv i hans namn. Det är ett budskap som kan fånga dig likt en stormvind när du öppnar hjärtats dörr. Ungefär 4 år gammal, lyssnade jag till min far när han läste ur bibeln för mig. Jag vet inte varför min far läste texterna. Han nämnde ordet allmänbildning vid något tillfälle. Jag tror inte att han kunde ana att ett så litet barn kunde ta till sig Guds ord, något som blev mer än religionskunskap. Jag förstod att det där med profeterna och Jesus är min värld. Jag är nog inte ensam om att uppleva psalmens ordalydelse –tidigt i livets morgon sände dig Herren bud.
Jag mötte andra barn med tro. En pojke kom från en utslagen familj skulle vi säga idag. Han fick inte alltid äta sig mätt. Han bar på en tro om ett liv på ett annat sätt. Vi gick ute en kväll och det var kallt, snörikt och stjärnklart. Då säger pojken- Ser du stjärnorna däruppe. Där hos Gud får alla äta sig mätta av de godaste pannkakorna. Kanske ni tycker att det var en barnslig tanke men pojkens jordiska problematik gäller i högsta grad för många människor. Jesus är inte livets bröd bara i någon religiös symbolisk term. Han ville att lärjungarna då och idag skall lyssna till hur Andens vind blåser och genom dess kraft och flöde bryta genom barriärer mellan människor och skapa drägliga levnadsförhållanden för sörjande och hungriga. Borde vi inte ställa frågan som Desmund Tutu gjorde när han besökte Nairobis värsta slumområden? Hur ska man kunna tala om en Gud som älskar en , en räddare, en frälsare, när man bor som ett djur?
En mänsklig framtid kommer med hjärtats omvändelse till vår nästa. Det är så lätt att bli fast i vår egen svenska världsbild att vi inte lägger märke till våra privilegier och den mycket lokala bild vi har av hur en människa ska se ut och fungera. Rasismen finns med på ett dolt men ändå förödande sätt. Vi måste bli medvetna om hur kultur, klass och kön används för att motverka ett gott samhälle. Gal. 3:28 ger en utmärkt regel för en framtid med gemenskap och glädje. – Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.
Lyft din blick och släpp taget för en stund. Rädsla och överdriven försiktighet kan hämma dig på ett förödande sätt. Våga lita på att du är i Guds händer. Se upp mot stjärnehimlen och begrunda att varje stjärna, du kan se c:a 6000 med blotta ögat vid klart väder, är en del av Guds oändliga skapelse där du ingår som en ovärderligt barn som Gud leder, vårdar, tuktar och älskar. Gör den lille pojkens tankemönster om ett nytt liv till ditt. Hjälparen är på väg mot dig. Du hör hans fotsteg allt närmre och närmre om du lyssnar.
I det här 16:de kapitlet i Johannesevangeliet beskriver Jesus den situation som ligger nära i tiden för honom och lärjungarna. Det kommer att bli en svår tid. Jesus berättar för lärjungarna att de skall skingras och att de kommer att lämna honom ensam. Ett sådant påstående måste ha känts skrämmande för Jesu trogna vänner. De som hade vandrat med honom och sett hur han tog hand om sjuka, fattiga, behövande, rotlösa människor. Skulle lärjungarna och Jesus få vara med om en mycket svår separation? Ja, tydligen.
Idag upplever människor svåra separationer. Man lämnar det land som känts som hemma. Släkt och vänner sprids ut över Europa. Delar av familjer blir kvar i hemlandet under svåra förhållanden. Somliga kan berätta att livet är något som vi bara har en dag i taget. Jesus känner till vad det innebär att vara med om att tvingas gömma sig, att inte längre ha en trygg gemenskap. Jesus är född av kvinna under enkla förhållanden och går in i all vår utsatthet och smärta. Jesus för in en ny dimension i lärjungarnas liv. Han öppnar deras ögon. Han berättar att Fadern älskar dem eftersom de älskar honom, Jesus. Fadern är ett med Jesus. Världen ger lidande men kommer att besegras. Jesus uppmanar lärjungarna att inte vara oroliga.
Herren vill att du skall se klart. Han ger dig frid och han vill att den andra varianten av ordet får bli rådande. Fred! Du som får dina sinnen öppnade inför Gudsordet skall be i Jesu namn om fred. Vi har den möjligheten att tillgå. Vi minns många gånger svåra händelser medan det enkla, självklara glöms bort. Ge tid till bibelläsning och bön. Upptäck en väg där du får leva med Jesus som lärjungarna gjorde.
Jesu efterföljare ser att Fadern är den högste, den allgode, den allsmäktige. Den mest förborgade och ändå överallt närvarande, aldrig ny men ändå allt förnyande. Han vet inte av ålder men åldrar de övermodiga utan att de vet det. Alltid verksam och evigt vilande. Han bär allting, uppfyller, beskyddar, skapar, livnär och fullkomnar. Han söker fast inget fattas honom. Älskar utan att ängslas. Ångrar utan smärta. Vredgas utan ofrid. Betalar skulder fastän inte skyldig. Efterskänker fordringar och förlorar ändå inget.
Vad kan våra människoord säga om Fadern? Är inte allt vi säger på något sätt inneslutet i någon slags mänsklig otillräcklighet. Men, men vi kan inte hålla tyst om dig vår käre Fader för då är vi som stumma hur mycket vi än pratar.
När vi studerar Guds ord i denna dags text så berörs vår inre människa. Vi upplever det som lärjungarna kom att förstå.- Du Jesus vet allt, du behöver inte höra någon fråga dig. Det finns något mycket rogivande i den kunskapen. Allt det där som jag brottats med under nattens vargtimme har Jesus redan kunskap om. Vi ropar till honom om hjälp och han hör sitt namn nämnas. VI tillber i hans namn. Vilken far skulle kunna säga nej till ett barn med bekymmer. Det finns många mammor och pappor här på gudstjänsten som självutgivande mött sina barns förtvivlade rop om hjälp. Det är så det ska vara. Du som inte känner igen dig i den situationen, upplevelsen har ändå erbjudande om att få leva med i Guds stora familj. Du får möta en fader som vet om ditt innersta och vill dela livet med dig och läka dina sår. Han kallar dig till att vara hans barn. I det nya livet får du uppleva både arbetsglädje i gemenskapen och ro.
Så skön är väl ej glansen av stjärnor över byn,
ej månens över grönskande dalar,
som ljuset i dina ögon under gråa gamla bryn –
två kronljus från paradisets salar. ( Dan Andersson 1922 )
Amen!
Predikan av Sverker Grohp
