Joh. 10:11–16 (s.1564 i Psalmboken)
Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. Den som är lejd och inte är herde och inte äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. Han är ju lejd och bryr sig inte om fåren. Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig, liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren. Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de skall lyssna till min röst, och det skall bli en hjord och en herde.
En viktig fråga
Efter att Jesus hade dött och uppstått hade lärjungarna hamnat i en oviss situation. Ingen visste vad de skulle göra, hur de skulle leva och hur deras framtid skulle se ut. Så kan det också bli när man förlorar en god vän, en viktig släkting. Man försöker titta tillbaka för att ta fram de viktigaste minnen som man bär efter den bortgångna vännen/släktingen. Ofta tänker man på vad personen gjorde när han var vid liv och vad han har sagt oss.
Man kan säga att det är det sammanhang som den kristna kyrkan placerar dagens tema ”den gode herden” i, d.v.s. direkt efter påsken. Det temat blir ett av de många svar som vi kan få på frågan: ”Vem är Jesus?”
Jesu stora kärlek
Jesus talade mycket i liknelser. När man tänker på hans barndom och det hem som han växte upp i borde de flesta liknelserna handla om snickeri, om möbler osv, eftersom Josef var snickare. Men hans liknelser hade i stället en så stor diversitet att man kan förstå att det inte bara berodde på en erfarenhet utan också Jesu breda kunskap som Guds son och som Gud själv.
Dagens liknelse handlar om en relation mellan fåren och herden. Det vill säga att Jesus tar oss till ett bondeliv. Det betyder inte att han vill trycka ner dem som tror på honom och se dem uppifrån, eller som djur, utan han vill lyfta upp den stora ”kärlek” som måste finnas mellan honom och den som säger att han/hon vill följa honom.
Den del av liknelsen som är föreslagen för idag betonar frågan om ett ömsesidigt förtroende. Den som är lejd eller en tjuv kan man inte lita på. Han/hon bara agerar efter sitt eget intresse och tänker inte på hur den andre kan bli sårad av det han/hon gör.
Herden och fåren
Jesus ger några kvalifikationer för den gode herden:
– Han ger sitt liv för fåren.
Det finns ingen större kärlek än den att ge sitt liv för andra. Ofta uttrycker vi vår kärlek med fina ord. Men i verkligheten har vi ibland en annan ställning än vad orden säger. Så var det för en ung snygg flicka som alltid sade till sin mamma att hon älskade henne, men hon ville inte presentera henne för sina vänner, eftersom mamman hade ett konstigt ansikte, tyckte hon. Men det visade sig att mamman hade fått stora brännskador när hon försökte rädda den snygga tjejen när hon bara var ett och ett halvt år gammal och deras hus sattes i brand. Pappan dog t.o.m. av den.
Så är det också för många som skäms inför andra människor, eller förnekar Jesus som offrade sitt liv på korset för dem. Han är den gode herden.
– Han känner sina får.
Herren känner varenda människa här på jorden. Han ser vilka behov vi har och vilka bekymmer som tynger våra liv. Det är han som sade: ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt”.
Han är den gode herden som känner oss alla.
– Hans får känner honom.
Det är viktigt för både fåren och herden att känna varandra. Idag finns många röster som hörs, många predikanter som dyker upp. Ibland kan man tro att alla säger samma sak och det finns många som säger: ”Det räcker att man talar om Jesus.” Akta er! Jesus själv sade att det inte alla som säger ”Herre, Herre” som tillhör hans rike. Paulus ger oss ett råd, att inte stoppa eller förhindra profetior, men att pröva dem alla, ta emot de goda och kasta bort allt som inte stämmer med Herrens vilja.
Det handlar om en trygghet och en ömsesidig kärlek när en herde känner sina får och fåren känner sin herde. Här tänker jag på någonting som hände i mitt hemland. En bonde hade många kor på sin gård. Han gav namn till varje ko. Korna fick lära sig var sitt namn och även bondens röst. En dag rymde en av korna och hamnade på en annan gård långt ifrån sin herde. Bonden sökte sin ko och hittade inte den. Ägaren till den andra gården hade nästan ingen koll på sina kor, så han upptäckte inte att det hade kommit en främmande ko på gården.
En dag fick den första bonden information av någon som kände igen hans ko och som hade sett en likadan på en gård. Bonden tog sig dit och märkte att det stämde. Han gick och pratade med den andra bonden. Denne sa att han inte hade märkt någonting. De hamnade i domstolen. Domarna bestämde sig för att gå till gården och titta på den litet närmare. Det visade sig att alla kor på gården såg nästan lika ut. Då ville man försöka ta den kon ifrån de andra för att kolla vissa små tecken som ägaren hade talat om. Gårdens ägare försökte ropa på den kon men klarade inte att få den att komma nära sig. Men kons ägare ropade bara några gånger kons namn. Kon kände igen rösten och namnet. Den reste sig och började gå till sin herre.
Herren känner dig. Frågan är: känner du igen Herrens röst?
– Den gode herden söker även andra får som inte finns med i fållan.
Precis som den bonde som vi ovan har hört talas om vill Jesus få dig tillbaka om du kanske redan har hamnat på en fel gård där du inte riktigt trivs. Lyssna till din Herre så att du kan hitta vägen tillbaka.
Här blir det också en utmaning för oss som kyrka. Vi måste söka dem som vi redan har förlorat.
Jesus är den gode herden. Hur ser din relation ut med honom idag?
Amen!
Tredje söndagen i Påsktiden
2016-04-10
Predikan av Josef Nsumbu
