Main menu:

Månadens förbönsämne

Vi ber för Sveriges framtid.
Vi ber för en vit jul.

Prenumerera på notiser

Email:

Sök på sidan

Kontakta våra anställda.

Du kan nå pastor Josef Nsumbu på tel 070-313 06 01 eller e-post josef@eskilskyrkan.se
Musiker Stefan Silversten på tel 0732-511 412 eller e-post stefan@eskilskyrkan.se
Ungdomsdiakon AnnaMaria Rose på tel 073-444 53 39 eller e-post annamaria@eskilskyrkan.se

Gilla oss på Facebook

Andra kyrkor i Eskilstuna

Equmeniakyrkan

Övriga länkar

Notisarkiv

Månadsarkiv

Predikan på nätet: Vårt dop

Joh. 3:1–8
Bland fariseerna fanns en man som hette Nikodemos och var medlem av judarnas råd. Han kom till Jesus en natt och sade: ”Rabbi, vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare. Ingen kan göra sådana tecken som du utan att Gud är med honom.” Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.” Nikodemos svarade: ”Hur kan någon födas när han är gammal? Han kan väl inte komma in i moderlivet och födas en gång till?” Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född av vatten och ande kan inte komma in i Guds rike. Det som har fötts av kött är kött, och det som har fötts av ande är ande. Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt. Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden.”

Om temat

Vårt dop är temat för denna söndag. Dagens evangelietext talar om en man, Nikodemus, som var farisé och medlem av judarnas råd. Han kom till Jesus en natt. Hans besök ledde till att Jesus började tala med honom om dopet.

Man kan ställa sig många frågor om själva besöket och om hela samtalet: Varför gick Nikodemus till Jesus? Varför kom han på natten? Vad ville han veta? Eftersom Johannes inte skriver om hela samtalet kan det kännas som att Jesus avbröt Nikodemus i vad han höll på att säga till honom. Varför ett sådant svar av Jesus? Hur slutade besöket? osv.

Ett nattligt möte

Vi skall inte stanna vid alla dessa frågor, utan vi skall ta upp några intressanta aspekter som vi kan lära oss något av idag.

Nikodemus gick till Jesus under natten. Idag kan det kännas oartigt att så sent på kvällen besöka någon som man inte riktigt är så nära bekant med. Men här finns mycket som vi får veta.

  1. Nikodemus sociala ställning kunde bli ett hinder för honom att komma till frälsning. Så är det också med många idag som kanske hade kunnat söka sig till Jesus, men som antingen skäms eller är rädda för sina vänner, släktingar osv. Många intellektuella, t.ex., kallar sig icke troende, inte för att de är det, utan därför att andra intellektuella som de umgås med inte tycker att det känns bra, som intellektuell, att tro på en gud. Vi får verkligen tacka Gud för alla dem som, t.ex., vågar komma till tro på Jesus eller lämnar sin gamla religion, trots det hot som de utsätts för, av sina bekanta. Vi måste be mycket för dem, och vi har några av dem i vår gemenskap här.
  2. Nattetid kan också symbolisera den situation som många har valt i sina liv, de som gärna vill leva anonymt, men ändå är med i gemenskapen. Det skall vi respektera. Jag vet att när vi möts i kyrkan brukar vi ibland ställa varandra många frågor: var kommer du ifrån? var bor du? var jobbar du? osv. Det kan ibland räcka med en vänlig hälsning som i princip ingen kan undvika, utan att det verkar konstigt. Men detaljfrågor kan bli jobbiga eller besvärliga för många. Men det kan också vara olika i olika kulturer. Det finns de som gärna vill att den man hälsar skall få veta hur man har det, eftersom en hälsning betraktas som en handling från hjärtat. Allt detta märker man när man hälsar.
  3. En annan sak som vi kan tänka på är att trots att det var natt, tog Jesus emot Nikodemus för ett samtal. Det vill säga att vår dörr, kyrkans dörr alltid skall hållas öppen. Så länge vi lever är det inte för sent för någon att komma till Herren. Så ser jag det även på min kallelse. Som pastor skall jag vara beredd att ställa upp när som helst på dygnet. Det finns många sökare som kommer till oss, ibland helt anonymt. Låt oss öppna våra ögon för att kunna se dem, våra öron för att kunna höra dem, våra hjärtan för att kunna älska dem.

Dopet

Vi vet inte om det var flera andra ämnen som Jesus och Nikodemus tog upp i sitt samtal. Men det som Johannes rapporterar här handlar om en viktig fråga, en av de mest omdebatterade i hela kristendomen, nämligen ”dopet”. Av de olika tolkningar som man har hört om det kan man nämna: ”dopet är en frälsningshandling”, ”dopet är en invigning”, ”dopet är ett tecken för det andliga medborgarskapet”, ”dopet är en nåd”. Alla dessa tolkningar är inte felaktiga. Men splittringen mellan oss kristna har gjort att vi ibland har satt dem mot varandra, i stället för bredvid varandra. Ibland har vi lagt mycket mer tyngd på formen än på själva innehållet. Vem har makt att bedöma någon annans dop?

Först måste vi veta att dopet har sina rötter i ett icke-kristet sammanhang. Vi kan nämna den gammaltestamentliga lagen med dess föreskrifter om reningar (4 Mos.19:20, 31:19–20, Hes. 36:25 – 28). Det var en markering av icke-judars övergång från hedendom till Guds utvalda folk. Dopet invigde då till folkgemenskap och religiös gemenskap och vattnet användes som medel för att göra handlingen synlig.

Sen kom Johannesdöparen som skulle bana väg för Herren. Hans dop hade med omvändelsen att göra (Joh. 1:19 – 34). Ofta vill vi stanna vid Johannes döparens dop när vi pratar dop. Men genom Jesus fick dopet en helt annan betydelse, eftersom Jesus själv inte behövde någon omvändelse alls. För honom blev det snarare en invigning. Själv tolkade han sitt dop som en ”uppfyllelse av allt som hör till rättfärdigheten” (Matt. 3:13 – 17).

Två viktiga delar av dopet.

När Jesus förklarade för Nikodemus vad dopet var, talade han om en ”ny födelse”. Man kan ställa sig frågan om vem som ligger bakom beslutet om att någon skall födas, föräldrarna, barnet självt eller Gud? Det blev svårt för Nikodemus att förstå, eftersom det handlar om ett mysterium. Jesus talade om två viktiga saker som måste ingå i dopet, nämligen vatten och ande, med andra ord en materiell och synlig sida och en icke materiell och en osynlig sida. Den första kan vi, människor, hantera. Men den andliga kan ingen styra, utom Gud. Det handlar om att låta Gud göra sitt i och med oss.

När det gäller vårt dop ser vi här att ingen har rätt att döma eller bedöma någon annans dop. Det som vi gör materiellt har ingen betydelse, om Gud själv inte gör sitt, oavsett om vi gör det för barn eller för vuxna, i begjutelse eller i nedsänkning.

”Vet ni inte att alla som har döpts in i Kristus Jesus också har blivit döpta in i hans död?” frågar Paulus. ”Genom dopet har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet” (Rom. 6:3–4).

”Jag skall ta bort stenhjärtat ur kroppen på er och ge er ett hjärta av kött” säger Herren (Hes. 36:25–28). Det handlar om ett nytt liv, ett liv i Herrens händer.

Amen!

1: a söndagen efter Trefaldighet
2018-06-03
Predikan av pastor Josef Nsumbu

Skriv en kommentar