Main menu:

Månadens förbönsämne

Vi ber för alla ensamkommande flyktingar.

Prenumerera på notiser

Email:

Sök på sidan

Kontakta vår pastor

Du kan nå pastor Josef Nsumbu på tel 070-313 06 01 eller e-post josef@eskilskyrkan.se

Gilla oss på Facebook

Andra kyrkor i Eskilstuna

Equmeniakyrkan

Övriga länkar

Notisarkiv

Månadsarkiv

Predikan på nätet: Samhällsansvar

FN-dagenJer. 29:4-7
”Så säger Herren Sebaot, Israels Gud, till alla de deporterade som han fört bort från Jerusalem till Babylonien: Bygg er hus och bo i dem. Plantera trädgårdar och ät frukten från dem. Ta er hustrur och avla söner och döttrar, ta hustrur åt era söner och ge era döttrar åt män, så att de föder söner och döttrar. Bli flera där, inte färre! Gör allt för att den stad jag har deporterat er till skall blomstra, och be till Herren för den. Ty dess välgång är er välgång.

Matt. 22:15-22
Då gick fariseerna bort och kom överens om att försöka få fast honom för något han sade. De lät sina lärjungar och några av Herodes anhängare söka upp honom och säga: ”Mästare, vi vet att du är uppriktig och verkligen lär oss Guds väg. Du faller inte undan för någon och ser inte till personen. Säg oss vad du anser: är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren?” Jesus märkte deras onda avsikt och sade: ”Hycklare, varför vill ni sätta mig på prov? Visa mig ett mynt som man betalar skatt med.” De räckte honom en denar, och han frågade: ”Vems bild och namn är det här?” – ”Kejsarens”, svarade de. Då sade han till dem: ”Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.” När de hörde detta blev de häpna. De lät honom vara och gick sin väg.

24 oktober 2015, FN 70 år
Igår var det FN:s dag. Denna världs organisation fyllde sjuttio (70) år, och det uppmärksammades på olika sätt runt om i världen. Här i Eskilstuna tog Svenska Kyrkan initiativet för en konferens under temat: ”Håll drömmen levande” (Keep the dream alive). FN bildades efter andra världskriget, för att minska konflikter i världen. Drömmen var: en värld i fred. Det betydde att varje nation, varje land, varje regering liksom varje människa skall försöka ta sitt ansvar för vår gemensamma värld, för vårt samhälle.

Allting gick bra i början. Men idag får vi, tyvärr konstatera att världen har blivit mycket blodigare och mycket osäker att leva i. Vi har tappat greppet. Vi har inte tagit vårt ansvar på allvar. Dagens flyktingkatastrof är ett bevis på det. En sådan situation väcker många känslor.
– De drabbade tycker att det är orättvist, det som händer nu. Varför vi? undrar de. Det blir en frustration och de känner sig maktlösa. Många av dem bär stora trauma, eftersom de ser att hela livet är förstört, säger psykologer. Det leder en hel del av dem till felaktiga beteenden. De vill hämnas.
– I de mottagande länderna växer oron. När arbetslösheten är relativt hög ses migrationen av nya människor som en invasion av landet, ett hot mot välfärden. Diskussion om permanent eller provisoriskt uppehållstillstånd i det svenska parlamentet speglar den oron. Hatet ökar och manifestation mot invandring blir allt synligare i vårt samhälle. Attacken mot skolan i Trollhättan, de anlagda bränderna på de planerade flyktinganläggningarna kan tolkas som en protest från dem som känner sig obekväma med situationen.

Ibland får man höra att skattemedel inte skall användas för andra människor än landets medborgare. Då ställs frågan ungefär på samma sätt som fariséerna gjorde till Jesus: Är det rätt att betala skatt till kejsaren eller inte?

Integrationsutmaning
I den gammaltestamentliga texten läser vi om det israeliska folket under fångenskap i Babylonien. Profeten Jeremia talar ifrån Gud med dessa ord: ”Bygg er hus och bo i dem. Plantera trädgårdar och ät frukten från dem. Ta er hustrur och alla söner och döttrar, ta hustrur åt era söner och ge era döttrar åt män, så att de föder söner och döttrar. Bli flera där, inte färre! Gör allt för att den stad jag har deporterat er till skall blomstra, och be till Herren för den. Ty dess välgång är er välgång.

Det här är en riktig ”integrationsutmaning” för Israel som inte får bli en börda utan en välsignelse för det mottagande landet. Det betyder att den som har lämnat sitt hemland och befinner i ett annat land skall arbeta för det nya landets välgång, i stället för att vara en börda. Det är klart att man ibland kan befinna sig i en svår situation, då man kanske inte kan ge mycket till det nya landet. Detta är fallet med de äldre, de sjuka o s v. Deras bön räcker säkert för landets välsignelse. Men är man frisk måste man vara beredd att också bidra till landets utveckling.

När det gäller det mottagande landet handlar det först om det som aposteln Paulus skriver i Romarbrevet 13:9-10: ”Du skall älska din nästa som dig själv. Kärleken vållar inte din nästa något ont. Kärleken är alltså lagen i dess fullhet.” Det vill säga att både de nyanlända och de tidigare medborgarna måste arbeta tillsammans för landets bästa, för samhällets utveckling. På det sättet kan vi få ett bättre svar på frågan: ”Vems bild och namn vi bär i våra fickor”.

Vems bild och namn bär du i ditt hjärta?
Sverige har fått nya sedlar som redan är ute på marknaden. Några kända figurer har fått plats nu i våra fickor, plånböcker, väskor och kassor. Vissa maskiner (bankomat/kassor) som inte har hunnit lära sig de nya sedlarna har ibland lite svårt att veta vad som är vad. I många länder är bilden och namnet på pengar ett bevis på makten. Den som regerar, den som har makt, den som bestämmer får sin bild och sitt namn även på landets mynt och sedlar.

Men i Jesu mening blev det en rättvisefråga. ”Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud”. Vad är det som tillhör staten och vad är det som tillhör Gud? skulle vi kunna fråga oss idag. Vems bild och namn har du i din ficka? Men det blir annorlunda om vi skulle vända frågan på det här sättet: Vems bild och namn bär du i ditt hjärta?

Ett nytt samhälle
Vi vet att här skapas ett helt nytt samhälle som vi alla måste ta hand om. Här bygger vi en ny värld som vi alla måste ta ansvar för, dels genom att älska varandra som medmänniskor, dels genom att inte sitta med armarna i kors utan genom att söka välgång för det land som vi lever i, den värld som är vårt gemensamma hem, eftersom dess välgång också är vår välgång.

Som Guds barn bär vi Guds bild och Guds namn i våra hjärtan. Allting i oss har sin grund i kärlek, eftersom Gud själv är kärlek. Det betyder att vi skall älska vårt samhälle, vår stad, vårt land, vår värld, våra medmänniskor, vår församling, vår kyrka. Amen!

21:a söndagen efter Trefaldighet
2015-10-25

Predikan av pastor Josef Nsumbu

Skriv en kommentar