Main menu:

Månadens förbönsämne

Vi ber för en hållbar värld.

Prenumerera på notiser

Email:

Sök på sidan

Kontakta vår pastor

Du kan nå pastor Josef Nsumbu på tel 070-313 06 01 eller e-post josef@eskilskyrkan.se

Gilla oss på Facebook

Andra kyrkor i Eskilstuna

Equmeniakyrkan

Övriga länkar

Notisarkiv

Månadsarkiv

Predikan på nätet: ”För livets skull!”

Predikan i den  ekumeniska Påskdagshögmässan i Klosters kyrka.

Jag tänker om uppståndelsen som att Jesus på nytt föds in i världen. Som om Juldag och Påskdag är nära släkt med varandra. Så älskade Gud världen att han också lät Jesus uppstå från de döda. Födelse och uppståndelse är tecken på hur Gud vill livet.

Med lite fantasi kan vi kanske tänka att Gud kunde ha tagit hem Jesus till sig och låtit honom uppstå där i sitt rike med jublande änglar omkring sig, och så meddelat lärjungarna att nu har undret skett – bara så att ni vet. Men det var inte så Gud tänkte. Uppståndelsen skedde i den fysiska världen. Det var verkligen så att den fysiska döden var besegrad. Det skedde inför två kvinnor av kött och blod. Det skedde i det som är vårt historiska sammanhang. I det fysiska sammanhanget skapades det som också gör vår död till ett kommatecken.  Inte heller vår död är en död för evigt. Också till oss har Gud gett löftet om en uppståndelse från de döda. Ett löfte om livet som något som är av evighet.

Det är så tydligt ett ”vidare” som gäller i berättelsen om Jesu uppståndelse. Ängelns besked till kvinnorna var att Jesus ”går före er till Galiléen”. När det så kommer till orden vi känner som Missionsbefallningen, är också detta ord präglade av ett ”vidare”. Berättelsen om Jesu möte med lärjungarna I Galileen är på många sätt en parallell till berättelsen om de tre lärjungarna som var med Jesus på förklaringsberget och hur de där i ett moln såg Mose och Elia tillsammans med Jesus (Matt.17: 1-9). Lärjungarnas reaktion var att här är gott att vara, så låt oss bygga hyddor till de här tre prominenta bibliska personligheterna, så vi kan dröja kvar här på berget. Beskedet från Jesus var att här ska inte byggas några hyddor. Så tog Jesus täten nerför berget, därför att det var ”vidare” som gällde.  Efter sin uppståndelse kallade Jesus lärjungarna till sig för att i nästa ögonblick sända dem just ”vidare”. Så är det i den rörelsen vi som kyrka är inbegripna. Den rörelse som hämtar sin kraft i påskdagens evangelium om livets seger över döden. Det började med två kvinnor som mötte Jesus som uppstånden. Så kom de elva lärjungarna till. Så vidgades kretsen av efterföljare – det är ju bl.a. det som Apostlagärningarna berättar om.

Så skriver vi 2012 och nu är det oss som Gud kallar in i efterföljelse och lärjungaskap. För livets skull! När vi bävar inför det uppdraget, så gäller ängelns ord till kvinnorna också för oss, orden om att inte vara rädda.

Påskdagen handlar om att döden inte längre är den stora utmaningen, utan livet. ”Så välj då livet” – med ord från Gamla testamentet. Per Harling uttrycker det så här i en av sina texter:

”För livets skull ska sanningen bli synlig.
För livets skull ska längtans frön slå rot.
För livets skull ska fredens väg bli tydlig
för dem som vågar gå – för livets skull.

För livets skull ger ännu marken gröda.
För livets skull bär jorden ännu kraft.
För livets skull ska alla få sin föda
ur denna jord vi fått – för livets skull.

För livets skull vänds vanmakten till vrede.
För livets skull ska rätten flöda fram.
För livets skull ska källor utav glädje
ge modet hopp och kraft – för livets skull.

För livets skull blev Gud ett barn, vår like.
För livets skull gav han sitt liv för oss.
För livets skull ska rättens rätta rike
bli synligt genom oss – för livets skull”.

”Så välj då livet!” Som Gud själv gjorde. Detta är utmaningen till oss idag på Påskdagen. För livets skull!

Amen.

Text: Matt.28:1-20

Skriv en kommentar